by Dagens humaniora — identitetspolitisk mumbo jumbo Nu har det hänt igen. Tre amerikanska akademiker har ägnat ett helt år åt att producera falska artiklar, som de sedan fått publicerade i ledande Cultural Studies-tidskrifter … Gemensamt för de falska artiklarna är att de driver frågor om förtryck, maktrelationer och identitetspolitik, men skruvat på ett sätt som inte borde ha passerat normal vetenskaplig granskning. Det kanske mest häpnadsväckande exemplet är att dessa wallraffande forskare lyckades få en lätt omskriven version av ett kapitel ur Adolf Hitlers Mein Kampf publicerad som en vetenskaplig artikel om könsförtryck … Hur hamnade vi här? En förklaring är att den så kallade identitetspolitiken kommit att spela en allt större roll inom humanistisk
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Ekonomisk politik och finanspolitiska ramverk
Lars Pålsson Syll writes The discontent that gave Trump the victory
Lars Pålsson Syll writes Svensk miljöpolitik år 2024
Lars Pålsson Syll writes Problemen med Riksbankens oberoende
Dagens humaniora — identitetspolitisk mumbo jumbo
Nu har det hänt igen. Tre amerikanska akademiker har ägnat ett helt år åt att producera falska artiklar, som de sedan fått publicerade i ledande Cultural Studies-tidskrifter …
Gemensamt för de falska artiklarna är att de driver frågor om förtryck, maktrelationer och identitetspolitik, men skruvat på ett sätt som inte borde ha passerat normal vetenskaplig granskning. Det kanske mest häpnadsväckande exemplet är att dessa wallraffande forskare lyckades få en lätt omskriven version av ett kapitel ur Adolf Hitlers Mein Kampf publicerad som en vetenskaplig artikel om könsförtryck …
Hur hamnade vi här? En förklaring är att den så kallade identitetspolitiken kommit att spela en allt större roll inom humanistisk forskning. Att hitta dolda maktstrukturer och skriva om historien utifrån förtryckta gruppers perspektiv har, påhejat av ledande politiker, blivit högsta mode inom akademin …
Humaniora har över tid förändrats i grunden. De humanistiska ämnenas uppgift var från början att beskriva de eviga idéerna, det vackra, det goda, det rätta, det sanna. Dessa idéer blev snart till nationella idéer. Men med moderniteten kom de att brytas ned av vetenskaplig analys. En analys som slutligen fick se sig själv upplöst av förnuftskritik. Kvar står man idag med den egna identiteten, kompisnätverken och en inte sällan pseudoradikal hållning som enda grund. Utan tro på sanningen. Men besatt av den makt man långsamt förlorat.
Det här är en artikel som akademiska pseudoradikaler — av vilka en del är gamla vänner och bekanta till yours truly — så klart inte gillar.
Men Boström har ju rätt!
Mycket av dagens humanistiska forskning är meningslöst nonsens. Anledningarna till detta är många, men en viktig faktor är att det inom akademin nuförtiden är så viktigt att producera mycket snarare än bra och betydelsefull forskning. En riktigt bra bok eller artikel väger lätt mot tio mer eller mindre irrelevanta socialkonstruktivistiska och identitetspolitiska nonsensartiklar publicerade i någon ‘vetenskaplig’ tidskrift när man söker tjänster eller försöker meritera sig. Resutaltet blir att det i bästa fall är en av hundra artiklar som läses av mer än de närmast sörjande och har någon i verklig mening nytt, intressant och betydelsefullt att säga. Resten är nonsens som hör hemma i papperskorgen.