by Så som det framgår i slutet av romanen så handlar “Brevet från Gertrud” inte enbart om judisk identitet, utan också om den besatthet av identitet som kännetecknar nutiden. Hermele har rätt i att både Martin och jag själv drömmer om en värld där var och en i första hand möts som människor i stället för att ohörda dömas på grund av sin grupptillhörighet, oberoende av om det är fråga om etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller påstådd ras. Efter sin bok om Eichmann utsattes Hannah Arendt för hård kritik av flera judiska intellektuella för att hon inte ”älskade det judiska folket”. Hennes svar blev att hon aldrig i hela sitt liv hade älskat ”ett folk”, vare sig det judiska, det tyska, det franska, arbetarklassen eller andra. Den enda form av kärlek hon kände till, skrev
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Ekonomisk politik och finanspolitiska ramverk
Lars Pålsson Syll writes The discontent that gave Trump the victory
Lars Pålsson Syll writes Svensk miljöpolitik år 2024
Lars Pålsson Syll writes Problemen med Riksbankens oberoende
Så som det framgår i slutet av romanen så handlar “Brevet från Gertrud” inte enbart om judisk identitet, utan också om den besatthet av identitet som kännetecknar nutiden. Hermele har rätt i att både Martin och jag själv drömmer om en värld där var och en i första hand möts som människor i stället för att ohörda dömas på grund av sin grupptillhörighet, oberoende av om det är fråga om etnicitet, religion, kön, sexuell läggning eller påstådd ras.
Efter sin bok om Eichmann utsattes Hannah Arendt för hård kritik av flera judiska intellektuella för att hon inte ”älskade det judiska folket”. Hennes svar blev att hon aldrig i hela sitt liv hade älskat ”ett folk”, vare sig det judiska, det tyska, det franska, arbetarklassen eller andra. Den enda form av kärlek hon kände till, skrev hon, var till enskilda människor.
Och jag, i likhet med Martin, håller med. Hur kan man älska – eller hata – ett helt folk? Det är möjligen ”utopiskt” eller ”naivt”, med Hermeles ord, i en tid då humanistiska värderingar har fått stryka på foten för partikulära gruppintressen, men jag vill hårdnackat försvara min – och Martins – rätt att först och främst bli betraktade som människor och bara därefter, möjligen, som något annat, vore det svensk, jude, vit, same, palestinier, muslim, afroamerikan eller något annat.