by Det bidde en tummetott — det nya finanspolitiska ramverket I Starta Pressarna fortsätter debatten om det finanspolitiska ramverket och behovet av stora framtida investeringar i infrastruktur, bostäder, försvar och energiomställning. I det här avsnittet vädrar Daniel Suhonen, Enna Gerin och Max Jerneck ett berättigat missnöje över den överenskommelse som regeringen i samförstånd med SD, C och socialdemokraterna slutit om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Det är svårt att inte dela Katalysgängets besvikelse. Som yours truly skrev häromdagen: Nu har regeringen utlovat att man ska låta statsskulden öka och det verkar som om partierna i regeringsunderlaget är överens om att att slopa överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket och ersätta det med
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Merijn T. Knibbe writes How to deal with inflation?
Lars Pålsson Syll writes Nu är det dags att kasta finanspolitikens tvångströja
Lars Pålsson Syll writes Det finanspolitiska ramverket — en skuggöversyn
Lars Pålsson Syll writes The 2024 economic sciences laureates
Det bidde en tummetott — det nya finanspolitiska ramverket
I Starta Pressarna fortsätter debatten om det finanspolitiska ramverket
och behovet av stora framtida investeringar i infrastruktur, bostäder, försvar och energiomställning.
I det här avsnittet vädrar Daniel Suhonen, Enna Gerin och Max Jerneck ett berättigat missnöje över den överenskommelse som regeringen i samförstånd med SD, C och socialdemokraterna slutit om ett nytt finanspolitiskt ramverk.
Det är svårt att inte dela Katalysgängets besvikelse.
Som yours truly skrev häromdagen:
Nu har regeringen utlovat att man ska låta statsskulden öka och det verkar som om partierna i regeringsunderlaget är överens om att att slopa överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket och ersätta det med ett balansmål istället för att möjliggöra stora infrastruktursatsningar och få fart på ekonomin.
Det är väl bra — men långt ifrån tillräckligt! Det enda vettiga i dagens situation är så klart att man skulle ha ett underskottsmål och möjliggöra ännu större nödvändiga investeringar i välfärd och underhåll av vår infrastruktur. Och att som nu låta skuldankaret ligga kvar på 35% är nästintill kriminellt. Att socialdemokraterna på det viset låter sig bakbindas till att föra en alltför kraftlös makroekonomisk politik under de åtta år vi har på oss till nästa översyn av ramverket är inget annat än ett svek mot de egna väljarna och lejonparten av landets löntagare. Med de problem svensk ekonomi brottas med idag duger inga sådana harhjärtade halvmesyrer!