by En statsbudget för Sveriges bästa En statsbudget i balans optimerar inte det reala resursutnyttjandet i ekonomin. Statsbudgeten och dess ramverk ska i stället verka för Sveriges bästa, så att tågen kan rulla och sjuka får vård, skriver Erik Arnell, utredare, Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet och Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Det gläder oss att Jesper Hansson understryker vikten av att statens ekonomiska politik utformas med hänsyn till den reala ekonomin. Den moderna penningteorins (MMT) grundtes, att staten inte står inför finansiella begränsningar i sin egen valuta, har nämligen lett till ett fokus på just hur staten och realekonomin samspelar. I Sverige har i stället en ensidig strävan
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes MMT — debunking the deficit myth
Lars Pålsson Syll writes Daniel Waldenströms rappakalja om ojämlikheten
Peter Radford writes AJR, Nobel, and prompt engineering
Lars Pålsson Syll writes MMT explained
En statsbudget för Sveriges bästa
En statsbudget i balans optimerar inte det reala resursutnyttjandet i ekonomin. Statsbudgeten och dess ramverk ska i stället verka för Sveriges bästa, så att tågen kan rulla och sjuka får vård, skriver Erik Arnell, utredare, Johannes Borgström lektor och docent vid Uppsala universitet och Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Det gläder oss att Jesper Hansson understryker vikten av att statens ekonomiska politik utformas med hänsyn till den reala ekonomin. Den moderna penningteorins (MMT) grundtes, att staten inte står inför finansiella begränsningar i sin egen valuta, har nämligen lett till ett fokus på just hur staten och realekonomin samspelar. I Sverige har i stället en ensidig strävan efter statliga överskott lett till en eftersatt infrastruktur och välfärd samt en hög arbetslöshet …
Hansson oroar sig för ökad inflation om staten ”ger ut mycket nya pengar” i stället för att finansiera sina utgifter med skatter eller lån. Men som vi beskriver i vår rapport ”Sverige – en självfinansierande stat” så finansierar staten alltid sina utgifter på samma sätt – genom att öka saldon på konton och därmed ge ut nya pengar. Till skillnad från Hanssons Swedbank kan inte staten få slut på betalningsmedel, och den behöver därför inte finansieras av någon annan.
Försäljning av statspapper sker för att lagen säger så och först efter att staten har spenderat. Statens utgifter skapar saldon på bankernas transaktionskonton hos Riksbanken och försäljning av statspapper flyttar dessa saldon till bankernas värdepapperskonton. Detta är inget lån. Det finansierar ingenting. Och det är inte en belastning för framtida generationer. Tvärtom!
Statliga underskott ökar nämligen den privata sektorns finansiella tillgångar oavsett om staten säljer statspapper eller inte, och underskotten behövs för företags och hushålls nettosparande. De statsobligationer som går i arv till nästa generation är lika lite en börda för denna som en säck med guldpengar var på guldmyntfotens tid, och lika lite begränsar de statens framtida utgifter …
En statsbudget i balans optimerar inte det reala resursutnyttjandet i ekonomin. Statsbudgeten och dess ramverk ska i stället verka för Sveriges bästa, så att tågen kan rulla och sjuka får vård. Saknas reala resurser i form av exempelvis vårdpersonal så måste politiken locka fler till vårdyrkena. Under pandemin såg vi att pengar inte var nog för detta, för efter decennier av nedskärningar och överskottspolitik fanns det inte nog med reala vårdresurser att köpa. Utmaningen är alltså reala resurser: Pengarna finns alltid där när de behövs.