by Andreas Cervenka och den svenska bostadsbubblan Andreas Cervenka har i sin senaste bok försökt beskriva den svenska bostadsbubblan och vad som ytterst skapat den. Några av de orsaker han lyfter fram är: ♦ Riksbankens långvariga låg-räntepolitik som gjort det billigare för hushåll att låna pengar och därigenom också drivit upp efterfråga och pris på bostäder. ♦ De snabbt ökande bostadspriserna har lett till att svenska hushåll har bland de högsta skuldkvoterna i världen. Denna skuldsättning skapar en hög grad av sårbarhet för ekonomin om boräntorna stiger eller om bostadspriserna faller. ♦ Det svenska skattesystemet med kraftiga ränteavdrag och avsaknad av fastighetsskatt har gjort det billigare att äga bostäder och bidragit till stigande priser. ♦
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Debunking the balanced budget superstition
Lars Pålsson Syll writes How inequality causes financial crises
Lars Pålsson Syll writes Income inequality and the saving glut of the rich
Lars Pålsson Syll writes Svensk penningpolitik — en intellektuell hönsgård
Andreas Cervenka och den svenska bostadsbubblan
Andreas Cervenka har i sin senaste bok försökt beskriva den svenska bostadsbubblan och vad som ytterst skapat den. Några av de orsaker han lyfter fram är:
♦ Riksbankens långvariga låg-räntepolitik som gjort det billigare för hushåll att låna pengar och därigenom också drivit upp efterfråga och pris på bostäder.
♦ De snabbt ökande bostadspriserna har lett till att svenska hushåll har bland de högsta skuldkvoterna i världen. Denna skuldsättning skapar en hög grad av sårbarhet för ekonomin om boräntorna stiger eller om bostadspriserna faller.
♦ Det svenska skattesystemet med kraftiga ränteavdrag och avsaknad av fastighetsskatt har gjort det billigare att äga bostäder och bidragit till stigande priser.
♦ Efterfrågan på bostäder har under lång tid överstigit utbudet, vilket skapat en prisspiral med allt dyrare bostäder.
♦ Bostaden har med åren allt mer kommit att ses som en investering snarare än som ett boende. Som på andra viktiga tillgångsmarknader driver förväntningar om ständigt ökade priser upp efterfrågan ytterligare. Detta skapar en bubbla som riskerar att spricka den dag förväntningarna inte längre infrias.
Andreas Cervenka hävdar — med rätta — att bankerna har spelat en helt avgörande roll i uppkomsten av bostadsbubblan och hushållens höga skuldsättning. Med aggressiv utlåning, låga amorteringskrav, politisk lobbying, m. m., har bankerna aktivt drivit på utvecklingen som lett till en bostadsbubbla som gjort både hushåll och ekonomin som helhet mer sårbara för ekonomiska chocker av olika slag.
Cervenkas bok ger en målande beskrivning av hur de flesta finansbubblor uppstår och utvecklas. Det återkommande mönstret är mer eller mindre detsamma. Av någon anledning sker en förändring i den ekonomiska cykeln (såsom krig, innovationer, nya regleringar, etc.) som leder till förändringar i vinstmöjligheter för banker och företag. Efterfrågan och priser stiger, vilket drar in fler och fler delar av ekonomin i ett tillstånd av eufori. Spekulativa manier, oavsett om det handlar om tulpanlökar, fastigheter, eller bolån, blir verklighet. Förr eller senare säljer någon för att säkra sina vinster, vilket utlöser en rusning efter likviditet. Det är dags att kliva av karusellen och omvandla värdepapper och tillgångar till kontanter. En finansiell nödsituation uppstår och sprider sig. Priserna börjar falla, konkurserna ökar och krisen intensifieras och övergår i panik. För att förhindra en total kollaps stramas krediten åt, och krav på en “sista utväg-långivare” som kan garantera tillgången på pengar och återställa förtroendet uppstår. Om detta misslyckas blir kraschen oundviklig.
Sällan eller aldrig har man anledning vara nöjd med den svenska ekonomijournalistiken. Ytterst få ekonomijournalister och börsanalytiker tar sitt jobb på allvar och bedriver ekonomisk journalistik värd namnet. Med Fuskbygget visar Cervenka åter igen att han, vid sidan om Per Lindvall, är ett av få lysande undantag. Synd bara att allmänheten i övrigt oftast får nöja sig med det tyckmyckentrutade nonsens näringslivets hejaklacksledare helt oemotsagt får basunera ut i våra medier vecka efter vecka.