by Svensk penningpolitik — en intellektuell hönsgård Om man i en demokrati skall överlåta viktiga beslut till experter bör detta bygga på att det faktiskt existerar en någorlunda säkerställd kunskap hos den kår av experter som skall fatta besluten. När det gäller penningpolitiken visar den omfattande debatten inom ekonomkåren att så inte är fallet. Man kan jämföra det rådande kunskapsläget inom penningpolitiken med en situation där man som förälder kommer med sin telning akut till sjukhuset och möts av fyra läkare varav två föreslår akut operation och två föreslår att man ska ge barnet en värktablett och åka hem. Man kan jämföra det rådande kunskapsläget inom penningpolitiken med en situation där man som förälder kommer med sin telning akut till sjukhuset
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Andreas Cervenka och den svenska bostadsbubblan
Lars Pålsson Syll writes Debunking the balanced budget superstition
Lars Pålsson Syll writes How inequality causes financial crises
Lars Pålsson Syll writes Income inequality and the saving glut of the rich
Svensk penningpolitik — en intellektuell hönsgård
Om man i en demokrati skall överlåta viktiga beslut till experter bör detta bygga på att det faktiskt existerar en någorlunda säkerställd kunskap hos den kår av experter som skall fatta besluten. När det gäller penningpolitiken visar den omfattande debatten inom ekonomkåren att så inte är fallet. Man kan jämföra det rådande kunskapsläget inom penningpolitiken med en situation där man som förälder kommer med sin telning akut till sjukhuset och möts av fyra läkare varav två föreslår akut operation och två föreslår att man ska ge barnet en värktablett och åka hem.
Man kan jämföra det rådande kunskapsläget inom penningpolitiken med en situation där man som förälder kommer med sin telning akut till sjukhuset och möts av fyra läkare varav två föreslår akut operation och två föreslår att man ska ge barnet en värktablett och åka hem.
Existerar inte en någotsånär säkerställd kunskap hos expertkåren bör den i en demokrati inte ges makt över viktiga beslut. Den intellektuella hönsgård som ekonomkåren består oss med vad gäller penningpolitikens utformning inger definitivt inte förtroende.
Idag råder det ingen konsensus längre bland nationalekonomer om hur penningpolitiken bör utformas. Allt fler av oss ifrågasätter de teorier och modeller som den nuvarande penningpolitiken bygger på. Det är därför också hög tid att det tillsätts en offentlig utredning som utifrån rådande forskningsläge — och empiriska evidens — förutsättningslöst kan undersöka penningpolitiken och Riksbankens ‘expertstyre’.