Lars P. Syll

How economists invented austerity .[embedded content] To many conservative and neoliberal politicians and economists,​ there seems to be a spectre haunting the United States and Europe today — Keynesian ideas on governments pursuing policies raising effective demand and supporting employment. Some of the favourite arguments used among these Keynesophobics to fight it are the ‘doctrine of sound finance’ and the need for austerity. Is this witless crusade...

Why economic models do not explain One of the limitations of economics is the restricted possibility to perform experiments, forcing it to mainly rely on observational studies for knowledge of real-world economies. But still — the idea of performing laboratory experiments holds a firm grip on our wish to discover (causal) relationships between economic ‘variables.’If we only could isolate and manipulate variables in controlled environments, we would...

Åtstramningspolitik är inte lösningen Oavsett hur mycket förtroende du har för de ekonomisk-politiska åtgärder som förespråkas av regering och riksbank nuförtiden, kan det inte förvandla dålig åtstramningspolitik till bra jobbskapande politik.   Åtstramningsåtgärder och överdriven och enkelspårig fixering vid penningpolitiska åtgärder och inflation är inte vad som krävs för att få vår haltande ekonomi ur dess nutida dvala — och inte heller diskussioner om...

Det pågår en låg­intensiv jordbävning i den ekonomisk-politiska debatten. Mantrat sedan 1990-talet om att det alltid är klokt att spara i ladorna – det som på ekonomspråk kallas överskottsmålet – håller på att ifrågasättas av både politiker och ekonomer … Baserat på en gedigen bilaga av professor Lars Calmfors landar [Långtidsutredningen] i slutsatsen att ett underskottsmål på 0,5 procent av bnp och ett skuldmål kring 45–50 procent av bnp är både klok och hållbar politik....

Are we all behavioural economists now? Postwar neoclassical economics was a reaction against a set of approaches based on the principles of hedonic psychology … Various developments in positive and normative economics had reassured them that references to unobservable entities were not only illegitimate but also dispensable. Thus, the concept of preference came to be the primitive notion of economic theory, and references to psychological theory were to be...

Why economics is an impossible science In a word, Economics is an Impossible Science because by its own definition the determining conditions of the economy are not economic: they are “exogenous.” Supposedly a science of things, it is by definition without substance, being rather a mode of behavior: the application of scarce means to alternative ends so as to achieve the greatest possible satisfaction—neither means, ends, nor satisfaction substantially...

Publiceringen av Finansdepartementets långtidsutredning och den inledda översynen av budgetramverket har startat en livlig debatt. Själv har jag i en bilaga till utredningen – liksom den – förordat ett underskottsmål på 0,5 procent av bnp i stället för dagens överskottsmål på 1/3 procent av bnp och att skuldankaret, riktmärket för den offentliga sektorns skuld, höjs från 35 till 45-50 procent av bnp. Förslagen har från flera håll i högt tonläge kritiserats för att utgöra ett...

Les mensonges de la ministre de l’Éducation, Amélie Oudéa-Castéra La ministre de l’Éducation, Amélie Oudéa-Castéra, a récemment été au cœur de plusieurs scandales qui ont secoué le paysage politique français. Ces scandales ont soulevé des questions sur son leadership, sa gestion et son intégrité en tant que responsable de l’éducation nationale. [embedded content]

Nytt finanspolitiskt ramverk? Ja tack! Förhållandet mellan ränta och BNP:s tillväxttakt är central för hur man ska se på den offentliga förmögenhets- och skuldutvecklingen. En positiv ränte-tillväxtdifferens innebär att det finns en intertemporal målkonflikt: ett lägre primärt finansiellt sparande (högre offentliga utgifter i förhållande till offentliga intäkter) idag måste betalas med högre primärt sparande (lägre offentliga utgifter iförhållande till...

Religious politics — the greatest threat to democracy Religious politics are the greatest threat to democracy, more than social or economic inequality, lying politicians, or corruption, all of which are bad enough. Liberal democratic institutions exist to resolve conflicts of interests. Disputes over taxation, land use, farm subsidies, and so on, can be settled through argument and compromise between political parties. Sacred matters, however, cannot. God’s...