Lars P. Syll

Det bidde en tummetott — det nya finanspolitiska ramverket I Starta Pressarna  fortsätter debatten om det finanspolitiska ramverket och behovet av stora framtida investeringar i infrastruktur, bostäder, försvar och energiomställning. I det här avsnittet vädrar Daniel Suhonen, Enna Gerin  och Max Jerneck ett berättigat missnöje över den överenskommelse som regeringen i samförstånd med SD, C och  socialdemokraterna slutit om ett nytt finanspolitiskt...

Detta överskottsmål, som kanske låter sunt och försiktigt och utgörande en del av vårt lutherska kulturarv och därmed en del av vår ”svenska identitet”, är enligt min mening både feltänkt och djupt förankrad i den 90-tals ideologi som få säger sig bekänna sig till idag, ”nyliberalismen”. Den är ett verktyg för att begränsa och hålla den offentliga sektorn på plats och inget annat. Dess förmenta fruktbarhet grundar sig på en falsk historieskrivning om den svenska 90-talskrisen,...

Ett ljus i radiomörkret I dessa tider — när ljudrummet dränks i den kommersiella radions tyckmyckentrutade pubertalflams — har man nästan gett upp. Men det finns ljus i mörkret. I programmet Text och musik med Eric Schüldt — som sänds på söndagsförmiddagarna i P2 mellan klockan 11 och 12 — kan man lyssna på seriös musik och en programledare som verkligen har något att säga och inte bara låter foderluckan glappa. Att få höra någon med intelligens och känsla...

Det finanspolitiska ramverket — en skuggöversyn Sverige står inför en stor underhålls- och investeringsskuld som inte går att möta med nuvarande budgetregler. Arena Idé har i två tidigare delrapporter redovisat de offentliga investeringsbehoven, samt utvärderat de samhällsekonomiska effekterna av dagens finanspolitiska ramverk, med anledning av den parlamentariska översyn som just nu pågår. Nu presenteras den tredje och sista delrapporten där ett nytt...

Evidensmonstret i svensk skola Det går ett monster fram över det svenska utbildningssystemet — utvärderings- och evidensbaseringsmonstret. Med ökad betoning av resultatstyrning följer en strid ström av krav på att redovisa kvalitet och resultat. För att mätta uppdragsgivarnas hunger efter utvärderingsinformation tvingas skolan avsätta mer och mer resurser och tid för denna verksamhet. I stället för att lita på lärares professionella kompetens kräver den nya...

The 2024 economic sciences laureates The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2024 is awarded to Daron Acemoglu, Simon Johnson and James Robinson “for studies of how institutions are formed and affect prosperity.” Daron Acemoglu and James Robinson’s work, particularly in Why Nations Fail (2012), is widely recognized within new institutional economics for its argument that inclusive political and economic institutions are...

Randomization and causal claims A couple of weeks ago yours truly had a post up here where Julia Rohrer discussed possible alternatives to RCTs for making causal claims: It is instructive to consider cases in which most people readily accept causal claims in the absence of randomized experiments. Nowadays, few people doubt the effects of tobacco smoking on lung cancer. But in the 1950s, tobacco lobbyists embraced the idea that a genetic predisposition...

I förra veckans avsnitt av Starta Pressarna  fortsätter debatten om Riksbankens självständighet och hur vi hittar rätt balans mellan finans- och penningpolitik.  Medverkande i det här avsnittet är — förutom Daniel Suhonen och Max Jerneck — Per Molander och Lars Calmfors. En intressant och initierad diskussion — men när det gäller frågan om Riksbankens självständighet skulle yours truly dock vilja hävda att det finns fler goda skäl att ifrågasätta den än vad Molander och...

A good friend recently told me about Google’s NotebookLM. To test it, yours truly uploaded one of his articles from this blog, and out came a four-minute rather insightful discussion about the content. Pretty cool! https://larspsyll.wordpress.com/wp-content/uploads/2024/10/untitled-notebook-1.wav

Regeringens särskilda utredare Peter Honeth vill att antagningskraven till landets lärarutbildningar skärps. Han vill också att innehållet i utbildningarna på universiteten och högskolorna förändras. – Det är för lätt att komma in och många studenter kommer in med dåliga kunskaper. De klarar inte av studierna, de hoppar av, säger han. Dagens lärarutbildningar infördes 2011, och enligt regeringen förbereder den inte lärarna tillräckligt bra för deras arbete i skolorna. En...