by I den stora sorgens famn (personal) [embedded content] Med värme och kärlek tillägnad Ingrid, Anton och Iskra. Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes, När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå, Tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss, Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår; När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla, Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt, Säg, vem räddar dig då?- Vem är den vänliga ängel, Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen, Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: “Bliven!” Och i vars levande kraft världarna röras ännu. Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker: Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Varia
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes The greatest of them all
Lars Pålsson Syll writes California dreaming (personal)
Lars Pålsson Syll writes Sadeness
Lars Pålsson Syll writes So’n Klugscheißer
I den stora sorgens famn (personal)
Med värme och kärlek tillägnad Ingrid, Anton och Iskra.
Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då?- Vem är den vänliga ängel,
Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: “Bliven!”
Och i vars levande kraft världarna röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.