by Hur kan EU återfå medborgarnas förtroende? Efter finanskrisen 2008 har antalet miljardärer nästan fördubblats i världen, enligt Oxfam. Sveriges miljardärer sitter idag på förmögenheter som motsvarar ungefär halva Sveriges BNP. Samtidigt har fattigdomen ökat, till och med i EU:s kärnländer. Och i Sverige ökar den relativa fattigdomen, skillnaderna mellan människor blir allt större. Sedan finanskrisen har regeringarna i samtliga EU-länder satt sin budget på svältkur. Det är både en konsekvens av den nyliberala dogm som råder och att skattebetalare i EU fick hosta upp tusentals miljarder för att rädda bankerna och det finansiella systemet. Alltfler varnar nu för att en ny finanskris är på väg. Vem ska ta ansvaret för den? Staterna är hårt skuldsatta och
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Ernst Wigforss — konsten att häva en depression
Lars Pålsson Syll writes Cui honorem honorem — Gisèle Pelicot
Lars Pålsson Syll writes Germany’s ‘debt brake’ — a ridiculously bad idea
Lars Pålsson Syll writes Die hinkende Logik hinter der Schuldenbremse
Hur kan EU återfå medborgarnas förtroende?
Efter finanskrisen 2008 har antalet miljardärer nästan fördubblats i världen, enligt Oxfam. Sveriges miljardärer sitter idag på förmögenheter som motsvarar ungefär halva Sveriges BNP. Samtidigt har fattigdomen ökat, till och med i EU:s kärnländer. Och i Sverige ökar den relativa fattigdomen, skillnaderna mellan människor blir allt större.
Sedan finanskrisen har regeringarna i samtliga EU-länder satt sin budget på svältkur. Det är både en konsekvens av den nyliberala dogm som råder och att skattebetalare i EU fick hosta upp tusentals miljarder för att rädda bankerna och det finansiella systemet.
Alltfler varnar nu för att en ny finanskris är på väg. Vem ska ta ansvaret för den? Staterna är hårt skuldsatta och medborgarnas tålamod är redan hårt prövat.
Efter finanskrisen 2008 ökade möjligheterna för en ny politik i EU. EU-kommissionen presenterade ett förslag till en skatt på finansiella transaktioner, en variant av Attacrörelsens Tobinskatt. En skatt på handeln med aktier, derivat och obligationer på 0,01-0,1 procent beräknas kunna ge intäkter på nära 600 miljarder kronor per år. Ett tiotal EU-länder var intresserade, men det räckte inte. Ett sätt att öka intresset för en sådan skatt skulle kunna vara att låta huvuddelen av intäkterna gå till att förstärka medlemsländernas nationella budget medan en del skulle kunna öronmärkas för flyktingmottagning och klimatsatsningar.Om EU ska kunna återfå medborgarnas förtroende krävs politiker som sätter medborgarnas bästa först, inte storföretagen.