by Tendentiös statlig utredning tar storbankernas parti En orsakt till bankernas läge är framgångsrik lobbyism, vilket syns särskilt tydligt i betalningsutredningen som just nu behandlas av regeringen. Utredningens huvudfråga var: Ska staten ge ut kontanter och digitala e-kronor – eller ska svenska kronan bli utkonkurrerad av privata alternativ? När vi går igenom utredningen ser vi att den oförblommerat tar bankernas parti … När Riksbanken lanserade idén om en e-krona protesterade bankerna att det var ”ett riskfyllt socialt experiment”, vilket mynnade ut i att Riksbanken inte fick gå vidare utan en statlig utredning. Men utredningen dröjde, trots flera påminnelser från Riksbanken om att ”vi behöver hjälp” och att det är av ”yttersta vikt” att frågan
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Ernst Wigforss — konsten att häva en depression
Lars Pålsson Syll writes Cui honorem honorem — Gisèle Pelicot
Lars Pålsson Syll writes Germany’s ‘debt brake’ — a ridiculously bad idea
Lars Pålsson Syll writes Die hinkende Logik hinter der Schuldenbremse
Tendentiös statlig utredning tar storbankernas parti
En orsakt till bankernas läge är framgångsrik lobbyism, vilket syns särskilt tydligt i betalningsutredningen som just nu behandlas av regeringen.
Utredningens huvudfråga var: Ska staten ge ut kontanter och digitala e-kronor – eller ska svenska kronan bli utkonkurrerad av privata alternativ? När vi går igenom utredningen ser vi att den oförblommerat tar bankernas parti …
När Riksbanken lanserade idén om en e-krona protesterade bankerna att det var ”ett riskfyllt socialt experiment”, vilket mynnade ut i att Riksbanken inte fick gå vidare utan en statlig utredning. Men utredningen dröjde, trots flera påminnelser från Riksbanken om att ”vi behöver hjälp” och att det är av ”yttersta vikt” att frågan “utreds både noggrant och skyndsamt”. Sju år efter projektets start kom utredningen på 1317 sidor med slutsatsen: Riksbanken får utreda saken nästa år. Från att ha legat i framkant med e-kronan halkar Sverige efter och blir omkört av ECB och andra länder. Hur kunde det ske?
Utredningen skriver: “Det har diskuterats varför amerikanska myndigheter påbörjat arbetet med CBDC (digitala centralbankspengar) senare än andra större ekonomier. En anledning kan vara att bankerna har en stark ställning och ett stort politiskt inflytande”. Med facit i hand kan vi konstatera att även svenska banker varit mycket framgångsrika med sin lobbyism. Detta hämmar inte bara sund konkurrens, innovation och utveckling, det undergräver förtroendet för vårt demokratiska system.
Samuel Färdow Kazen, Lars P Syll, Louisa Wickström, Björn Eriksson