by Kan etnisk segregation vara gynnsam? I en nyligen publicerad rapport — Goda grannar: en ESO-rapport om grannskapets betydelse för integration — visar författarna att etniskt segregerat boende inte ’per definition’ behöver vara något negativt. Detta konstaterande har fått viss uppmärksamhet i medierna och framställts som något spännande och nytt … Vid närmare eftertanke är det dock uppenbart att ingen rimligen kan ha ifrågasatt att om man växer upp och bor i ett grannskap kännetecknat av goda förebilder, väl fungerande nätverk, högutbildade och framgångsrika individer, så ökar chansen att man själv — oberoende av etnicitet — skaffar sig en god utbildning och jobb. Den intressanta frågan är alltså inte om segregation kan vara positiv — det vet vi redan –
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Regeringens budget — en spottloska i ansiktet på landets löntagare
Lars Pålsson Syll writes The demise of the ‘Swedish model’
Lars Pålsson Syll writes Kriminalitet och forskning
Lars Pålsson Syll writes Habermas — Philosoph und Europäer
Kan etnisk segregation vara gynnsam?
I en nyligen publicerad rapport — Goda grannar: en ESO-rapport om grannskapets betydelse för integration — visar författarna att etniskt segregerat boende inte ’per definition’ behöver vara något negativt. Detta konstaterande har fått viss uppmärksamhet i medierna och framställts som något spännande och nytt … Vid närmare eftertanke är det dock uppenbart att ingen rimligen kan ha ifrågasatt att om man växer upp och bor i ett grannskap kännetecknat av goda förebilder, väl fungerande nätverk, högutbildade och framgångsrika individer, så ökar chansen att man själv — oberoende av etnicitet — skaffar sig en god utbildning och jobb.
Den intressanta frågan är alltså inte om segregation kan vara positiv — det vet vi redan – utan om den verkligen existerande segregation vi har i Sverige idag är positiv …
Den forskning som bedrivits i Sverige har kunnat konstatera (föga förvånande) att det spelar roll var vi bor och att vi för socioekonomiskt svaga grupper och invandrare har en hög grad av korrelation mellan var man bor och i vilken utsträckning man har högre utbildning och fast förankring på arbetsmarknaden. Däremot är kunskapen om varför det ser ut på det här sättet — vilka är mekanismerna bakom – minst sagt bristfällig …
Vad man — inte minst i den kvantitativt inriktade forskningen — gör är att välja ut ett antal mätbara faktorer (’variabler’) som man stoppar in i så kallade regressionsmodeller och försöker mäta i vilken utsträckning dessa faktorer samvarierar (’korrelerar’). Ofta görs detta — som i ESO-rapporten — utan en ordentlig genomlysning av i vilken utsträckning dessa mätbara faktorer (utbildning, inkomster, boendeort, etc) verkligen representerar de mekanismer vi ytterst är (borde vara) ute efter att identifiera. Självklart är detta besvärande om vi med policyåtgärder vill vända en vad de flesta uppfattar som negativ utveckling. Utan att identifiera de mekanismer som skapar samhällsproblem är det svårt att välja vilka åtgärder som kan förväntas ha störst effekter.
Sedan ett år tillbaka är yours truly medarbetare på samhällsmagasinet Konkret.
Mina artiklar finns samlade här.