Central bank independence — a convenient illusion

Today’s model of delegation has much to recommend it. But it should not be cloaked in euphemism. It is an abrogation of democratic sovereignty for pragmatic reasons, conditioned on the one hand by deeply entrenched and unflattering assumptions about electoral politics and, on the other, on an unquestioning acceptance of the private organization of credit markets and their lack of confidence in democratic control of economic policy. This may be an abrogation that we are willing to accept, but it should be recognized for what it is and the assumptions on which it is based should be subject to scrutiny and, if necessary, to revision …
Independence of central banks was defined in relation to governments and

La blague raciste qui pourrait coûter cher à Trump

.[embedded content]

Can it be truthfully said that “internal borrowing shifts the war burden to future generations while taxing places it on the present generation”? A thousand times no! The present generation must still give up resources to produce the munitions hurled at the enemy. In the future, some of our grandchildren will be giving up goods and services to other grandchildren. That is the nub of the matter. The only way in which we can impose a direct burden on the future nation as a whole is by incurring an external debt or by passing along less capital equipment to our posterity.
Paul A. Samuelson

I fall någon till äventyrs tror att det bara är postkeynesianer och MMT förespråkare som tycker argumentet “vi måste ha ett balansmål eftersom ett underskottsmål orättvist skulle belasta

Biomedical, psychological, and social sciences are “soft” insofar as they focus on phenomena whose regularities are amorphous and situational (in contrast to the universal, exact laws which dominate physical sciences). In doing so, they must confront another major source of research uncertainty:
Living organisms are characterized by natural variation and complex feedback within and across organisms, which introduces sampling variation or “noise” that we model as statistical uncertainty. The tremendous variability among and within living beings and systems makes it crucial to account for this uncertainty when designing and analyzing studies of those entities.
Unfortunately, our desire for certainty leads to a tendency to approach statistics as if it could eliminate all

Over the rainbow (personal)

Spending a lovely weekend on our island in the Karlskrona​ archipelago my loved one took this beautiful picture of an autumn rainbow. Pure magic!

.[embedded content]
Fish in the seaYou know how I feelRiver running freeYou know how I feelBlossom on a treeYou know how I feel
Stars when you shineYou know how I feelScent of the pineYou know how I feelOh, freedom is mineAnd I know how I feel

I debatten om det finanspolitiska ramverket hörs ibland  argumentet att vi måste ha ett balansmål eftersom ett underskottsmål orättvist skulle belasta kommande generationer.
Senast i veckan som gick vädrade ekonomiprofessorn Daniel Waldenström i en radiodebatt denna den politiska högerns populistiska favoritmyt.
Offentliga skulder är normalt inget att frukta, särskilt om de finansieras inom landet (även utländska lån kan vara till nytta för ekonomin om de investeras på rätt sätt). Vissa medlemmar i samhället innehar statsobligationer och får ränta på dem, medan andra betalar skatt som i slutändan täcker räntan på skulden. Skulden är ingen nettobelastning för samhället som helhet eftersom skulden ‘tar ut sig själv’ mellan de två grupperna. Om staten emitterar obligationer

.[embedded content]

Varför talar ingen om detta?

Enligt färsk statistik från SCB fortsätter arbetslösheten i Sverige att öka från en redan hög nivå. Justerat för säsongsvariationer ökade arbetslösheten från 8,3 procent i augusti till 8,6 procent i september. Detta om något borde vara en tydlig indikation på hur dåligt den ekonomiska politiken fungerar idag. Trots det lyser diskussioner om arbetslöshetens oacceptabelt höga nivå med sin frånvaro i våra medier. Inte minst mot bakgrund av att Sverige en gång i tiden var en förebild för länder runtomkring i världen för den sysslesättningspolitik vi så framgångsrikt bedrev är detta snudd på skandal!

Wie weiter mit der Schuldenbremse?

.[embedded content]

Einer der grundlegendsten Denkfehler in der heutigen Diskussion über Staatsschulden und Haushaltsdefizite ist, dass nicht zwischen verschiedenen Formen von Schulden unterschieden wird. Auch wenn es auf makroökonomischer Ebene notwendig ist, dass Schulden und Vermögenswerte einander ausgleichen, ist es keineswegs unerheblich, wer die Vermögenswerte und wer die Schulden besitzt.
Lange Zeit war man zögerlich, die öffentlichen Schulden zu erhöhen, da Wirtschaftskrisen oft immer noch als Folge zu hoher Schulden angesehen werden. Aber hier kommt die Verteilung der Schulden ins Spiel. Wenn der Staat in einer Rezession „Geld leiht“, um den Ausbau von Eisenbahnen, Schulen und Gesundheitswesen

Yours truly var häromdagen i Stockholm och deltog i en forskarpanel om det finanspolitiska ramverket arrangerat av Arena Idé med anledning av den skuggöversyn Elinor Odeberg och Vilgot Österlund nyligen publicerat.
Som alltid vid sådana här evenemang sägs både en del tänkvärda och en del mindre genomtänkta saker. 
Av det senare slaget var kanske det mest anmärkningsvärda att socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Mikael Damberg, när han försökte försvara den harhjärtade halvmesyr till överenskommelse om ramverkets framtid som man förhandlat fram med moderaterna, påstod att anledningen till att man valt att hålla fast vid överskotts/balansmål var att det omöjliggör ofinansierade skattesänkningar. 
Vilket ju inte alls stämmer med verkligheten!
Mellan 1990 och

The dangers of using pernicious fictions in statistics

In much of science and medicine, the assumptions behind standard teaching, terminology, and interpretations of statistics are usually false, and hence the answers they provide to real-world questions are misleading …
In light of this harsh reality, we should ask what meaning (if any) can we assign to the P-values, “statistical significance” declarations, “confidence” intervals, and posterior probabilities that are used to decide what and how to present (or spin) discussions of analyzed data … My colleagues and I have long argued that inferences and decisions that pivot on formal statistics are misleading when the application context leaves us uncertain about those assumptions [Greenland, 2005, 2017;

Myterna om 90-talet som styr politiken

.[embedded content]

Nationalekonomer hävdar ofta att det inte gör så mycket om de antaganden som deras modeller bygger på är realistiska eller ej. Vad som betyder något är om de prognoser som modellerna resulterar i visar sig vara riktiga eller ej.
Om det verkligen är så, är den enda slutsats vi kan dra att dessa modeller och prognoser hör hemma i papperskorgen. För oj vad fel de har haft!
Riksbanken har sedan 2007 använt sig av så kallade räntebanor som prognosmedel. Genomslaget har blivit stort — trots att det är lätt att konstatera att prognoserna genomgående slagit rejält fel. Som de flesta andra prognosmakare missade Riksbanken både finanskrisen år 2007 och dess allvarliga effekter. Men också under de senaste åren har Riksbankens ränte- och inflationsprognoser visat sig vara usla.
Den så

.[embedded content]

För alla som är naiva nog att tro att centralbankschefers arbete bygger på gediget evidensbaserad vetenskap — glöm det!
Vad den här dokumentären övertygande dokumenterar är att centralbankschefers arbete inte är mycet mer än subtilt sagoberättande bondfångeri — och att de själva vet om det.
Se den!

Inflationsmålet — en helig ko som höftades till

Han kan beskrivas som det svenska inflationsmålets fader.Men i en ny dokumentär kallas 30 år av penningpolitik med fokus på 2-procentig inflation för ”en kyrka” av den före detta vice riksbankschefen.– Det var inte särskilt vetenskapligt underbyggt, säger Thomas Franzén i SVT:s ”Skuldfeber”.
Hösten 1990 hade inflationen klättrat till mer än 10 procent och den stora svenska finanskrisen var på väg att brisera med full kraft.Riksbanken blev självständig och arbetsbeskrivningen var tydlig: ”Inflationsbekämpningen måste överordnas andra ambitioner och krav”. Att fastställa vad inflationstakten faktiskt borde vara blev ett uppdrag för vice riksbankschefen Thomas Franzén, som satt på posten mellan 1989 och

Förhoppningarna var stora om att den parlamentariska kommittén som vart åttonde år ser över ramverket skulle ta Sveriges investeringsbehov i beaktande och reformera ramverket för att möjliggöra underskott under de år investerings- och underhållsskulden betas av. Resultatet blev ett balansmål som inte ens täcker hälften (cirka 25 miljarder) av den prognostiserade minsta nivån för behovet av offentliga utgiftsökningar för samhällsviktiga investeringar.
Arena Idé har i en egen översyn av ramverket sammanställt investeringsbehoven: det rör sig om vatten- och avloppssystem, bostäder, väg och järnväg, försvar, energiproduktion och kapacitet i elnätet och jordbrukets klimatomställning. Utifrån prisnivå och andel offentlig finansiering landar de på ett genomsnittligt intervall på

.[embedded content]
Är på besök i Stockholm några dagar.
Och precis som Kent återvänder en ‘kyrkogårdsromantiker’ som yours truly självklart till Lewerentz och Asplunds arkitektoniska mästerverk — Skogskyrkogården.

Det bidde en tummetott — det nya finanspolitiska ramverket

I Starta Pressarna  fortsätter debatten om det finanspolitiska ramverket
och behovet av stora framtida investeringar i infrastruktur, bostäder, försvar och energiomställning.
I det här avsnittet vädrar Daniel Suhonen, Enna Gerin  och Max Jerneck ett berättigat missnöje över den överenskommelse som regeringen i samförstånd med SD, C och  socialdemokraterna slutit om ett nytt finanspolitiskt ramverk.
Det är svårt att inte dela Katalysgängets besvikelse.
Som yours truly skrev häromdagen:
Nu har regeringen utlovat att man ska låta statsskulden öka och det verkar som om partierna i regeringsunderlaget är överens om att att slopa överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket och ersätta det med

Detta överskottsmål, som kanske låter sunt och försiktigt och utgörande en del av vårt lutherska kulturarv och därmed en del av vår ”svenska identitet”, är enligt min mening både feltänkt och djupt förankrad i den 90-tals ideologi som få säger sig bekänna sig till idag, ”nyliberalismen”. Den är ett verktyg för att begränsa och hålla den offentliga sektorn på plats och inget annat. Dess förmenta fruktbarhet grundar sig på en falsk historieskrivning om den svenska 90-talskrisen, att problemet då var en skenande statsskuld och en allt för reglerad ekonomi …
Problemet då var egentligen en skenande privat skuldsättning (jag satt på första parkett som kreditriskanalytiker) efter 80-talets kreditavreglering, i kombination med en fast valutakurs, och inte minst en Riksbank som inte

From Lars Syll
The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2024 is awarded to Daron Acemoglu, Simon Johnson and James Robinson “for studies of how institutions are formed and affect prosperity.” 
Daron Acemoglu and James Robinson’s work, particularly in Why Nations Fail (2012), is widely recognized within new institutional economics for its argument that inclusive political and economic institutions are key determinants of long-run prosperity and wealth, while extractive institutions perpetuate poverty and stagnation. While their framework may offer some valuable insights, a critique that could be directed at their framework is that by attributing a nation’s success or failure almost entirely to its political and economic institutions, they underplay

Ett ljus i radiomörkret

I dessa tider — när ljudrummet dränks i den kommersiella radions tyckmyckentrutade pubertalflams — har man nästan gett upp.
Men det finns ljus i mörkret.
I programmet Text och musik med Eric Schüldt — som sänds på söndagsförmiddagarna i P2 mellan klockan 11 och 12 — kan man lyssna på seriös musik och en programledare som verkligen har något att säga och inte bara låter foderluckan glappa. Att få höra någon med intelligens och känsla tala om saker som vi alla går och bär på djupt inne i våra själar — men nästan aldrig vågar prata om — är en lisa för själen.
Jag har i flera år nu lyssnat på Erics program. En helg utan hans tänkvärda och ofta lite melankoliska funderingar och vemodiga musik har blivit otänkbart.
I söndags kunde man

Det finanspolitiska ramverket — en skuggöversyn

Sverige står inför en stor underhålls- och investeringsskuld som inte går att möta med nuvarande budgetregler. Arena Idé har i två tidigare delrapporter redovisat de offentliga investeringsbehoven, samt utvärderat de samhällsekonomiska effekterna av dagens finanspolitiska ramverk, med anledning av den parlamentariska översyn som just nu pågår.
Nu presenteras den tredje och sista delrapporten där ett nytt ramverk för finanspolitiken presenteras.
22 oktober kl. 09:30–11:00
Ny lokal: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm
Program
Kl. 9.30 Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé och Vilgot Österlund, statistiker Arena Idé, presenterar rapporten
Därefter följer tre paneler som diskuterar rapportens slutsats
Kl.

Evidensmonstret i svensk skola

Det går ett monster fram över det svenska utbildningssystemet — utvärderings- och evidensbaseringsmonstret. Med ökad betoning av resultatstyrning följer en strid ström av krav på att redovisa kvalitet och resultat. För att mätta uppdragsgivarnas hunger efter utvärderingsinformation tvingas skolan avsätta mer och mer resurser och tid för denna verksamhet. I stället för att lita på lärares professionella kompetens kräver den nya väckelserörelsens proselyter att vi ska kunna visa upp evidensbaserade framgångsrecept. Portfolios, utvecklingsplaner, kvalitetsredovisning, obligatoriska kursvärderingar m. m., tar numera upp en stor del av lärares och skoladministratörers arbetstid.
Detta är djupt problematiskt. Dels därför att

The 2024 economic sciences laureates

The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2024 is awarded to Daron Acemoglu, Simon Johnson and James Robinson “for studies of how institutions are formed and affect prosperity.”
Daron Acemoglu and James Robinson’s work, particularly in Why Nations Fail (2012), is widely recognized within new institutional economics for its argument that inclusive political and economic institutions are key determinants of long-run prosperity and wealth, while extractive institutions perpetuate poverty and stagnation. While their framework may offer some valuable insights, a critique that could be directed at their framework is that by attributing a nation’s success or failure almost entirely to its

Randomization and causal claims

A couple of weeks ago yours truly had a post up here where Julia Rohrer discussed possible alternatives to RCTs for making causal claims:

It is instructive to consider cases in which most people readily accept causal claims in the absence of randomized experiments. Nowadays, few people doubt the effects of tobacco smoking on lung cancer. But in the 1950s, tobacco lobbyists embraced the idea that a genetic predisposition caused both a tendency to smoke and lung cancer … In other words, they claimed that there was an unblocked backdoor path. This idea was dispelled not by randomized, controlled experiments in humans, but by highly consistent results of observational studies using various controls and different sampling

I förra veckans avsnitt av Starta Pressarna  fortsätter debatten om Riksbankens självständighet och hur vi hittar rätt balans mellan finans- och penningpolitik. 
Medverkande i det här avsnittet är — förutom Daniel Suhonen och Max Jerneck — Per Molander och Lars Calmfors.
En intressant och initierad diskussion — men när det gäller frågan om Riksbankens självständighet skulle yours truly dock vilja hävda att det finns fler goda skäl att ifrågasätta den än vad Molander och Calmfors framför.
Riksbanken har en nästintill oinskränkt makt över penningpolitiken, en politik som i hög grad styr inflation, sysselsättning och ekonomisk stabilitet. Denna makt bör vara föremål för större demokratisk övervakning för att säkerställa att den överensstämmer med vad vi som

A good friend recently told me about Google’s NotebookLM. To test it, yours truly uploaded one of his articles from this blog, and out came a four-minute rather insightful discussion about the content.
Pretty cool!

https://larspsyll.wordpress.com/wp-content/uploads/2024/10/untitled-notebook-1.wav

Regeringens särskilda utredare Peter Honeth vill att antagningskraven till landets lärarutbildningar skärps. Han vill också att innehållet i utbildningarna på universiteten och högskolorna förändras.
– Det är för lätt att komma in och många studenter kommer in med dåliga kunskaper. De klarar inte av studierna, de hoppar av, säger han.
Dagens lärarutbildningar infördes 2011, och enligt regeringen förbereder den inte lärarna tillräckligt bra för deras arbete i skolorna. En trend man vill vända är avhoppen från lärarutbildningen. Eftersom det är större risk att elever med låga gymnasiebetyg hoppar av en lärarutbildning har Peter Honeth fått i uppdrag att se över frågan om höjda antagningskrav.
SVT Nyheter

I Sverige har levnadsstandarden mätt som per capitainkomst ökat med