by Den tillträdande tyska förbundskanslern, kristdemokraten Friedrich Merz, har tillsammans med sin tilltänkta koalitionspartner annonserat en uppgörelse om att utnyttja parlamentets två tredjedels majoritet – förutsatt att de får med sig de Gröna – för att släppa på skuldbromsen. Syftet är att finansiera försvarssatsningar över 1 procent av BNP samt att skapa en infrastrukturfond på svindlande 5000 miljarder euro under tio år. Merz har också föreslagit att EU ska undanta medlemsländernas försvarsinvesteringar från sina budgetregler. Sverige borde ta intryck av denna tyska omsvängning. Vi är en mindre version av Tyskland i ekonomiskt avseende. Sedan 90-talskrisen har vi haft ett stort bytesbalansöverskott, som i fjol uppgick till knappt 7 procent av BNP. Vi har dessutom haft
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics, Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes From one old guy to another old guy
Lars Pålsson Syll writes The pretence-of-knowledge syndrome
Lars Pålsson Syll writes Trump — un bouffon sous kétamine
Lars Pålsson Syll writes The pretence-of-knowledge syndrome
Den tillträdande tyska förbundskanslern, kristdemokraten Friedrich Merz, har tillsammans med sin tilltänkta koalitionspartner annonserat en uppgörelse om att utnyttja parlamentets två tredjedels majoritet – förutsatt att de får med sig de Gröna – för att släppa på skuldbromsen.
Syftet är att finansiera försvarssatsningar över 1 procent av BNP samt att skapa en infrastrukturfond på svindlande 5000 miljarder euro under tio år. Merz har också föreslagit att EU ska undanta medlemsländernas försvarsinvesteringar från sina budgetregler.
Sverige borde ta intryck av denna tyska omsvängning. Vi är en mindre version av Tyskland i ekonomiskt avseende. Sedan 90-talskrisen har vi haft ett stort bytesbalansöverskott, som i fjol uppgick till knappt 7 procent av BNP. Vi har dessutom haft än strängare budgetregler, inklusive vårt tidigare överskottsmål och det nuvarande balansmålet för de offentliga finanserna.
Detta har resulterat i att Sverige har en av EU:s lägsta bruttoskulder, motsvarande runt 30 procent av BNP. Den nominella statsskulden har sedan 90-talet krympt från drygt 1400 miljarder kronor till strax över 1000 miljarder kronor.
Även vi måste modernisera vårt finanspolitiska ramverk och tillåta större lånefinansierade investeringar … Visst steg räntorna på tyska statsobligationer efter beskedet, men börsen reagerade tvärtom – med en kraftig uppgång. Det är dags att vi också släpper skuldbromsen.
I höstas kom partierna i regeringsunderlaget överens om att att slopa överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket och ersätta det med ett balansmål.
Det är dock långt ifrån tillräckligt! Det enda vettiga i dagens situation är så klart att man skulle ha ett underskottsmål och möjliggöra ännu större nödvändiga investeringar i välfärd och underhåll av vår infrastruktur. Och att som nu låta skuldankaret ligga kvar på 35% är nästintill kriminellt. Att socialdemokraterna på det viset låtit sig bakbindas till att föra en alltför kraftlös makroekonomisk politik under de åtta år vi har på oss till nästa översyn av ramverket är inget annat än ett svek mot de egna väljarna och lejonparten av landets löntagare. Med de problem svensk ekonomi brottas med idag duger inga sådana harhjärtade halvmesyrer!
Kan Tyskland, kan Sverige!