Tyskland lättar på skuldbromsen — och Sverige bör följa efter! .[embedded content] I Tyskland har den så kallade Schuldenbremse (skuldbromsen) varit en central del av den ekonomiska politiken sedan år 2009. Regeln begränsar hur mycket staten får låna, med syftet att hålla den offentliga skulden låg. Kruxet med regeln har dock varit uppenbar — den hindrar nödvändiga investeringar i infrastruktur, grön omställning och välfärd. Sverige har med sitt på senare år starkt ifrågasatta finanspolitiska ramverk haft en liknande tradition av samhällsekonomiskt skadlig ‘budgetdisciplin’. Låt oss hoppas att partierna som stöttat ramverket nu drar lärdom av den tyska debatten och överväger att tydligt lätta på de finanspolitiska restriktionerna för att möta framtidens
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics, Politics & Society
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Schuldenbremse bye bye
Lars Pålsson Syll writes Vad historien lär oss
Lars Pålsson Syll writes What’s wrong with economics — a primer
Lars Pålsson Syll writes Krigskeynesianismens återkomst
Tyskland lättar på skuldbromsen — och Sverige bör följa efter!
.
I Tyskland har den så kallade Schuldenbremse (skuldbromsen) varit en central del av den ekonomiska politiken sedan år 2009. Regeln begränsar hur mycket staten får låna, med syftet att hålla den offentliga skulden låg. Kruxet med regeln har dock varit uppenbar — den hindrar nödvändiga investeringar i infrastruktur, grön omställning och välfärd. Sverige har med sitt på senare år starkt ifrågasatta finanspolitiska ramverk haft en liknande tradition av samhällsekonomiskt skadlig ‘budgetdisciplin’. Låt oss hoppas att partierna som stöttat ramverket nu drar lärdom av den tyska debatten och överväger att tydligt lätta på de finanspolitiska restriktionerna för att möta framtidens utmaningar.
Inte minst när det gäller infrastruktur, bostadsbrist och välfärdens långsiktiga finansiering står Sverige inför samma utmaningar som Tyskland. I Tyskland har Schuldenbremse lett till eftersatta investeringar i både fysisk och digital infrastruktur. I Sverige ser vi liknande tendenser vad gäller kollektivtrafik, bostäder och energiförsörjning på grund av de budgetrestriktioner det finanspolitiska ramverket medför.
Tyskland står nu inför en viktig ekonomisk kursändring genom att ifrågasätta Schuldenbremse. Sverige bör — och helst snabbt — dra lärdom av det tyska uppvaknandet. För att säkra framtidens välstånd och hållbara tillväxt bör vi också överväga att släppa taget om föråldrade budgetregler och investera i framtiden.
Kan Tyskland, kan Sverige!