by Yours truly och ekonomihistorikerna Lars Ahnland och Rodney Edvinsson hade i lördagens Svenska Dagbladet en artikel om behovet av en synvända i statskuldspolitiken: I normalfallet är det en risk att inflationen ökar om en stat finansierar sig genom att trycka pengar. Men i dag är högre inflationstakt inte ett hot, utan en välsignelse. Man kan likna inflationen i ekonomin vid blodomloppet hos en människa. Cirkulationen av pengar är det som håller den ekonomiska aktiviteten vid liv. Liksom människors hälsa hotas av både för högt och för lågt blodtryck, hotas ekonomins hälsa av för hög och för låg inflation … Sverige är i ett särskilt gynnsamt läge. Den svenska utlandsskulden är mycket liten. I fjol var den endast cirka 7 procent av BNP. Det begränsar starkt risken för att valutaspekulanter skulle sänka den svenska kronan genom att dumpa statspapper och därmed blåsa upp utlandsskuldens värde. I regel har statsskuldens storlek sällan i sig varit någon avgörande orsak bakom ekonomiska kriser. Snarare har den varit ett symtom på att vi befunnit oss i kris – en kris som med stor sannolikhet blivit ännu värre om inte underskotten i de offentliga finanserna fått öka. Med tanke på de stora utmaningar som Sverige står inför så ter sig talet om ansvar för statsbudgeten som oansvarigt. Det finns inget självändamål i det.
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Andreas Cervenka och den svenska bostadsbubblan
Lars Pålsson Syll writes Debunking the balanced budget superstition
Lars Pålsson Syll writes How inequality causes financial crises
Lars Pålsson Syll writes Income inequality and the saving glut of the rich
Yours truly och ekonomihistorikerna Lars Ahnland och Rodney Edvinsson hade i lördagens Svenska Dagbladet en artikel om behovet av en synvända i statskuldspolitiken:
I normalfallet är det en risk att inflationen ökar om en stat finansierar sig genom att trycka pengar. Men i dag är högre inflationstakt inte ett hot, utan en välsignelse. Man kan likna inflationen i ekonomin vid blodomloppet hos en människa. Cirkulationen av pengar är det som håller den ekonomiska aktiviteten vid liv. Liksom människors hälsa hotas av både för högt och för lågt blodtryck, hotas ekonomins hälsa av för hög och för låg inflation …
Sverige är i ett särskilt gynnsamt läge. Den svenska utlandsskulden är mycket liten. I fjol var den endast cirka 7 procent av BNP. Det begränsar starkt risken för att valutaspekulanter skulle sänka den svenska kronan genom att dumpa statspapper och därmed blåsa upp utlandsskuldens värde.
I regel har statsskuldens storlek sällan i sig varit någon avgörande orsak bakom ekonomiska kriser. Snarare har den varit ett symtom på att vi befunnit oss i kris – en kris som med stor sannolikhet blivit ännu värre om inte underskotten i de offentliga finanserna fått öka.
Med tanke på de stora utmaningar som Sverige står inför så ter sig talet om ansvar för statsbudgeten som oansvarigt. Det finns inget självändamål i det. I stället för att ”värna om statsfinanserna” borde regeringen göra det den är ämnad att göra – värna om samhällets framtid och ta sig an de stora utmaningar vi står inför.
