by ‘Teaching-to-the-test’ — fel väg framåt för svensk skola Det är värt att notera att kunskapsnedgången i de internationella undersökningarna överhuvudtaget inte avspeglas i resultaten på de nationella proven (jag är medveten om att axlarna i figuren nedan inte är optimalt skalade). En tolkning av detta är att undervisningen idag är så inriktad på proven att eleverna trots fallande underliggande kunskapsnivå ändå lyckas rätt hyfsat på dem. När eleverna ställs inför nya typer av uppgifter står de emellertid sig slätt. Detta skulle i så fall tyda på att provens utformning gör dem lätta att genomskåda och lära sig prestera bra på, utan att eleverna tillägnat sig djupare ämneskunskaper och ämnesförståelse. Dessa siffror visar vad som borde vara allmänt känt inom utbildningsforskningen; utvärderingssystemet påverkar verksamheten i betydligt högre grad än styrdokument och allmänna målsättningar … Elever tenderar att bli bättre på just den typ av prov som används som utvärderingsinstrument, men inte nödvändigtvis på andra typer av prov. Även om ett större inslag av ”teaching-to-the-test” inte definitionsmässigt är dåligt, så tyder inte den svenska erfarenheten på att det är en självklar väg till bättre resultat.
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Education & School
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Evidensmonstret i svensk skola
Lars Pålsson Syll writes Lärarutbildningarnas haveri
Lars Pålsson Syll writes Mervärdesmått i skolan
Lars Pålsson Syll writes Another brick in the wall
‘Teaching-to-the-test’ — fel väg framåt för svensk skola
Det är värt att notera att kunskapsnedgången i de internationella undersökningarna överhuvudtaget inte avspeglas i resultaten på de nationella proven (jag är medveten om att axlarna i figuren nedan inte är optimalt skalade). En tolkning av detta är att undervisningen idag är så inriktad på proven att eleverna trots fallande underliggande kunskapsnivå ändå lyckas rätt hyfsat på dem. När eleverna ställs inför nya typer av uppgifter står de emellertid sig slätt. Detta skulle i så fall tyda på att provens utformning gör dem lätta att genomskåda och lära sig prestera bra på, utan att eleverna tillägnat sig djupare ämneskunskaper och ämnesförståelse.
Dessa siffror visar vad som borde vara allmänt känt inom utbildningsforskningen; utvärderingssystemet påverkar verksamheten i betydligt högre grad än styrdokument och allmänna målsättningar … Elever tenderar att bli bättre på just den typ av prov som används som utvärderingsinstrument, men inte nödvändigtvis på andra typer av prov. Även om ett större inslag av ”teaching-to-the-test” inte definitionsmässigt är dåligt, så tyder inte den svenska erfarenheten på att det är en självklar väg till bättre resultat.
Visst är det möjligt att utvecklingen hade varit ännu sämre utan de nationella provens ökade betydelse, men samtidigt finns det en uppenbar möjlighet att motsatsen är sann.
