by Tony Lawson — en presentation En av de ledande metodologerna inom den ekonomiska vetenskapen i dag heter Tony Lawson. Denne engelske ekonom har i flera böcker på djupet undersökt och kritiserat de vetenskapsteoretiska och metodologiska fundamenten för den moderna nationalekonomin. Ekonomer uppvisar ofta ett svalt intresse inte bara för det egna ämnets idéhistoria, utan också för vetenskapsteoretiska reflektioner kring förutsättningarna för och antagandena bakom den egna kunskapsproduktionen. De nöjer sig oftast med att konstatera något i stil med att ”nationalekonomi är vad nationalekonomerna gör” och att ”nationalekonomer är de som sysslar med nationalekonomi”. Något djupare filosoferande anses inte vara nödvändigt. Detta är en föga upplysande inställning som inte är hållbar. Vetenskapsteoretiska, filosofiska och metodologiska analyser av den ekonomiska vetenskapen är både viktiga och nödvändiga. Metodologisk kunskap fungerar som en ‘vägkarta.’ När vi upptäcker att vi inte befinner oss på vägen, måste vi då och då kasta en blick på den karta eller modell av vetenskapligt framåtskridande som vi alla bär med oss, medvetet eller omedvetet. Oavsett intresse för metodologi bygger ekonomiska teorier alltid – medvetet eller omedvetet – på metodologiska teorier och ställningstaganden.
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Daniel Waldenströms rappakalja om ojämlikheten
Peter Radford writes AJR, Nobel, and prompt engineering
Lars Pålsson Syll writes MMT explained
Lars Pålsson Syll writes Statens finanser funkar inte som du tror
Tony Lawson — en presentation
En av de ledande metodologerna inom den ekonomiska vetenskapen i dag heter Tony Lawson. Denne engelske ekonom har i flera böcker på djupet undersökt och kritiserat de vetenskapsteoretiska och metodologiska fundamenten för den moderna nationalekonomin.
Ekonomer uppvisar ofta ett svalt intresse inte bara för det egna ämnets idéhistoria, utan också för vetenskapsteoretiska reflektioner kring förutsättningarna för och antagandena bakom den egna kunskapsproduktionen. De nöjer sig oftast med att konstatera något i stil med att ”nationalekonomi är vad nationalekonomerna gör” och att ”nationalekonomer är de som sysslar med nationalekonomi”. Något djupare filosoferande anses inte vara nödvändigt. Detta är en föga upplysande inställning som inte är hållbar. Vetenskapsteoretiska, filosofiska och metodologiska analyser av den ekonomiska vetenskapen är både viktiga och nödvändiga. Metodologisk kunskap fungerar som en ‘vägkarta.’ När vi upptäcker att vi inte befinner oss på vägen, måste vi då och då kasta en blick på den karta eller modell av vetenskapligt framåtskridande som vi alla bär med oss, medvetet eller omedvetet.
Oavsett intresse för metodologi bygger ekonomiska teorier alltid – medvetet eller omedvetet – på metodologiska teorier och ställningstaganden. Frågan är därför inte om man som ekonom bör syssla med metodologi eller ej, utan snarare hur det bäst ska ske. Metodologisk analys är både önskvärd och oundviklig i den ekonomiska vetenskapen. Som Lawson ofta påpekat kan den inte minst fylla en kritisk funktion genom att göra ekonomen medveten om att den ekonomiska teorins grundläggande brister kan bero på att de begrepp, teorier och modeller som man använder är oförenliga med själva undersökningsobjektet. De verktyg som man lånat in från framför allt fysiken och matematiken konstruerades med tanke på helt andra uppgifter och problem, och kan ha bidragit till en icke-korrespondens mellan den ekonomiska vetenskapens struktur och den ekonomiska verklighetens struktur. Detta kan i sin tur ha lett ekonomerna till tvivelaktiga förenklingar och generaliseringar.
För mer om Lawson — se min artikel i Fronesis 54-55.