by Höjd lön för lärare ett måste År efter år ser vi hur viljan att bli lärare minskar. I början på 1980-talet fanns det nästan åtta sökande per plats på lågstadielärarutbildningen. Idag är det inte mycket mer än en sökande per plats på grundlärarutbildningen. Enligt UKÄ har det totala antalet sökande individer till lärarutbildningar sjunkit från ht 2017 till ht 2018 med över 5 procent (för förskollärare var minskningen över 13 procent). Under höstterminen 2016 var söktrycket till förskollärarutbildning 1,9 sökande per antagen och för ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7–9 1,2 sökande per antagen. Detta är ett samhällsproblem som vi borde tala om. I en värld där allt hänger på kunskap är det på sikt avgörande för svensk ekonomi att åter göra
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Education & School
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Evidensmonstret i svensk skola
Lars Pålsson Syll writes Lärarutbildningarnas haveri
Lars Pålsson Syll writes Mervärdesmått i skolan
Lars Pålsson Syll writes Another brick in the wall
Höjd lön för lärare ett måste
År efter år ser vi hur viljan att bli lärare minskar. I början på 1980-talet fanns det nästan åtta sökande per plats på lågstadielärarutbildningen. Idag är det inte mycket mer än en sökande per plats på grundlärarutbildningen.
Enligt UKÄ har det totala antalet sökande individer till lärarutbildningar sjunkit från ht 2017 till ht 2018 med över 5 procent (för förskollärare var minskningen över 13 procent). Under höstterminen 2016 var söktrycket till förskollärarutbildning 1,9 sökande per antagen och för ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7–9 1,2 sökande per antagen.
Detta är ett samhällsproblem som vi borde tala om. I en värld där allt hänger på kunskap är det på sikt avgörande för svensk ekonomi att åter göra läraryrket attraktivt.
I Sverige har levnadsstandarden mätt som per capitainkomst ökat med en faktor på över 50 sedan mitten av 1800-talet. Överlag är människor i västvärlden idag mer tjugo gånger rikare än vad de var för ett och ett halvt sekel sedan. Dess befolkning har en förväntad livstid som är nästan dubbelt så hög som förfädernas. Vad har skapat denna ökning i välfärd och levnadsstandard?
Kunskaper är ett slags instruktioner eller recept som talar om hur vi kan använda våra resurser för att producera nyttigheter. Med bättre kunskaper kan tillväxten öka även om de materiella resurserna är begränsade. Till skillnad från människor (med sina speciella färdigheter och utbildning) och ting (aktier, maskiner, naturtillgångar) styrs kunskap av stigande avkastning. Ett föremål (en portion mat) kan bara konsumeras av en enskild person vid ett tillfälle, medan kunskap (matreceptet) kan användas av hur många som helst när som helst.
Så kunskapsproduktion har en helt avgörande betydelse för skapandet av nationernas välfärd. Och om idéer och kunskaper spelar en så avgörande roll för långsiktig tillväxt och välfärd borde betydligt mer av samhällsdebatten handla om utbildningsstrategier, forskningssatsningar och lärarlöner.
En av de absolut viktigaste förklaringarna till den katastrofala utvecklingen vad avser sökande till lärarutbildningarna i Sverige är att lärarlönerna under lång tid har urholkats. Sveriges lärare ligger idag ligger lång ner på lönelistan inom OECD.
Ser vi på hur lärarnas reallöner utvecklats de senaste fyra decennierna är det egentligen märkligt att någon i det här landet över huvud kan tänka sig bli lärare:
Källa: LR, SCB och egna beräkningar.
Saco undersökte för några år sedan hur livslöneberäkningar av hur olika utbildningsval lönar sig sett över hela livet. Resultatet jämfördes med en genomsnittlig individ som börjar förvärvsarbeta direkt efter gymnasiet. Studien försökte skatta vad olika akademiska utbildningsval innebär i ekonomiska termer, med hänsynstagande till inkomstbortfall och skuldsättning under studietiden, inkomstskatter m m.
För lärare var det en deprimerande läsning. Det visade sig nämligen att det är en ren förlustaffär att utbilda sig till lärare. För samtliga lärarutbildningar gäller att de ger en negativ avkastning – de har alltså sämre livslön än de som börjar jobba direkt efter gymnasiet istället för att skaffa sig en högskoleexamen.
Höjda lärarlöner är inte en tillräcklig förutsättning för att vi åter ska få en svensk skola av världsklass. Men det är en nödvändig förutsättning! Omfattande skolforskning har övertygande visat att det kommunala huvudmannaskapet är en av de viktigaste orsakerna bakom lärarlönernas och den svenska skolans kräftgång de senaste decennierna.
De politiska partierna måste droppa sina ideologiska skygglappar och inse att en och annan helig ko måste slaktas om vi ska få rätt på svensk skola. Folkpartiet insåg redan för nästan tio år sedan att när skolfakta sparkar så får man vara så god att ändra kurs – även om det eventuellt skulle stå i strid med ideologin. När ska övriga partier våga ta det steget?
Ska läraryrkets attraktionskraft upp är höjda löner ett måste! Ska det vara så svårt att begripa? Det finns inga gratisluncher. Vill vi ha en svensk skola i världsklass så måste det få kosta. Höj lärarlönerna. För Sveriges ekonomi. Och för Sveriges framtid.