by Profitfri skola? Ja tack! Som diskuterats tidigare kommer utförarens drivkrafter att spela en betydande roll för den verksamhet som bedrivs och det är svårt att via regelverket förhindra att utförarens motiv kan dra i en oönskad riktning … Exempelvis finns det anledning att ifrågasätta om de incitament till kostnadsminimering som vinstmotivet ger upphov till verkligen är lämpliga i skolan. Det helhetsansvar och den budget för en elev som en skola har för att tillvarata elevernas intressen är på många sätt svårförenliga med vinstintresset: risken finns till exempel att utföraren inte väljer de bäst anpassade läromedlen och undervisningsmetoderna utan istället prioriterar de som är billigare. Även om konkurrens om eleverna har vissa positiva effekter finns
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Education & School
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes The Swedish for-profit ‘free’ school disaster
Lars Pålsson Syll writes Friskolorna och betygsinflationen
Lars Pålsson Syll writes Kvantitet framför kvalitet i den högre utbildningen
Lars Pålsson Syll writes Mobileländet i svensk skola
Profitfri skola? Ja tack!
Som diskuterats tidigare kommer utförarens drivkrafter att spela en betydande roll för den verksamhet som bedrivs och det är svårt att via regelverket förhindra att utförarens motiv kan dra i en oönskad riktning …
Exempelvis finns det anledning att ifrågasätta om de incitament till kostnadsminimering som vinstmotivet ger upphov till verkligen är lämpliga i skolan. Det helhetsansvar och den budget för en elev som en skola har för att tillvarata elevernas intressen är på många sätt svårförenliga med vinstintresset: risken finns till exempel att utföraren inte väljer de bäst anpassade läromedlen och undervisningsmetoderna utan istället prioriterar de som är billigare. Även om konkurrens om eleverna har vissa positiva effekter finns det också anledning att ifrågasätta om regelverket verkligen förmår hantera de negativa konsekvenser som konkurrensen om eleverna kan ge upphov till och om stark konkurrens är förenlig med skolans myndighetsroll.
När man på 1990-talet påbörjade systemskiftet inom välfärdssektorn anfördes ofta som argument för privatiseringarna att man skulle slippa den byråkratiska logikens kostnader i form av regelverk, kontroller och uppföljningar? Konkurrensen — denna marknadsfundamentalismens panacé — skulle göra driften effektivare och höja verksamheternas kvalitet. Marknadslogiken skulle tvinga bort de ‘byråkratiska’ och tungrodda offentliga verksamheterna och kvar skulle bara finnas de bra företagen som ‘valfriheten’ möjliggjort.
När den panglossianska privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm, tror tyvärr våra politiker att just det som man ville bli av med – regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll – skulle vara lösningen?
Man tar sig för pannan – och det av många skäl!
För ska man genomföra de åtgärdspaket som förs fram undrar man ju hur det går med den där effektivitetsvinsten. Kontroller, uppdragsspecifikationer, inspektioner m m kostar ju pengar — och hur mycket överskott blir det då av privatiseringarna när dessa kostnader också ska räknas hem i kostnads- intäktsanalysen? Och hur mycket värd är den där ‘valfriheten’ när vi ser hur den gång på gång bara resulterar i verksamhet där vinst genereras genom kostnadsnedskärningar och sänkt kvalitet?
Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. I Chile satte man på skolområdet stopp för detta för ett par år sedan. Sverige är nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Men — kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!
Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra våra välfärdsinrättningar eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om den gemensamma välfärdssektorn ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.