Wednesday , November 6 2024
Home / Lars P. Syll / Vad säger oss — egentligen — statistiska regressioner?

Vad säger oss — egentligen — statistiska regressioner?

Summary:
Vad säger oss — egentligen — statistiska regressioner? En grupp ‘högpresterande’ elever — Ada, Beda, och Cissi — söker in till en friskola. Ada och Beda blir antagna och börjar på den. Cissi blir också antagen, men väljer att gå på en kommunal skola. En annan grupp ‘lågpresterande’ elever — bestående av Dora och Eva — söker och blir både antagna till en friskola, men Eva väljer att gå på en kommunal skola. Om vi nu tittar på hur de presterar på ett kunskapsprov får vi följande resulatat: Ada — 22, Beda — 20, Cissi — 22, Dora — 12, Eva — 6. I den första gruppen får vi en provresultatskillnad mellan de elever som går på friskola och eleven som går i kommunal skola på -1 ((22+20)/2 – 22). I den andra gruppen blir provresultatskillnaden mellan eleven som

Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important:

This could be interesting, too:

Lars Pålsson Syll writes What statistics teachers get wrong!

Lars Pålsson Syll writes Statistical uncertainty

Lars Pålsson Syll writes The dangers of using pernicious fictions in statistics

Lars Pålsson Syll writes Interpreting confidence intervals

Vad säger oss — egentligen — statistiska regressioner?

En grupp ‘högpresterande’ elever — Ada, Beda, och Cissi — söker in till en friskola. Ada och Beda blir antagna och börjar på den. Cissi blir också antagen, men väljer att gå på en kommunal skola. En annan grupp ‘lågpresterande’ elever — bestående av Dora och Eva — söker och blir både antagna till en friskola, men Eva väljer att gå på en kommunal skola.

Vad säger oss — egentligen — statistiska regressioner?Om vi nu tittar på hur de presterar på ett kunskapsprov får vi följande resulatat: Ada — 22, Beda — 20, Cissi — 22, Dora — 12, Eva — 6. I den första gruppen får vi en provresultatskillnad mellan de elever som går på friskola och eleven som går i kommunal skola på -1 ((22+20)/2 – 22). I den andra gruppen blir provresultatskillnaden mellan eleven som väljer att gå på friskola och eleven som väljer gå i kommunal skola 6 (12-6). Den genomsnittliga provresultatskillnaden för grupperna tagna tillsammans är 2.5: ((-1+6)/2). Om man kör en vanlig OLS regression på datan — Skattade Provresultat = α + ß*Skolform + ζ*Grupptillhörighet — så får vi α = 8, ß = 2 och ζ = 12.

Kruxet med regressionsparameterskattningen är att det viktade genomsnittsvärdet — 2 — egentligen inte säger speciellt mycket om de gruppspecifika effekterna, där vi i den ena gruppen har en negativ ‘effekt’ av att gå i friskola och i den andra en positiv ‘effekt.’ Återigen har vi ett exempel där verklighetens heterogenitet riskerar ‘maskeras’ när man använder traditionell regressionsanalys för att skatta kausala ‘effekter.’

Advertisements
Lars Pålsson Syll
Professor at Malmö University. Primary research interest - the philosophy, history and methodology of economics.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *