Tuesday , September 29 2020
Home / Lars P. Syll / Friskoleförespråkarnas blinda fläck

Friskoleförespråkarnas blinda fläck

Summary:
I Sydsvenskan skrev för ett par veckor sedan tidningens politiske chefredaktör Heidi Avellan apropå friskolor följande: Friskolor … infördes 1992. Blev det bra? Det finns mycket att invända mot. Forskningen visar att det fria skolvalet och fler friskolor är viktiga förklaringar till skolsegregation, det är framför allt resursstarka föräldrar med god ekonomi och hög utbildning som väljer. Lägg till misstanke om betygsinflation och övervinster. Det är klart att det inte är bra. Det finns mycket i Avellans artikel som man som forskare kan skriva under på. Men här finns också något som stör. Är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”?I

Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important:

This could be interesting, too:

Lars Pålsson Syll writes Skolval och segregation

Lars Pålsson Syll writes Så här vi löser dagens skolproblem

Lars Pålsson Syll writes Sluta anpassa skolpolitiken till marknaden

Lars Pålsson Syll writes Socialdemokratin och vinstjakten i våra skolor

I Sydsvenskan skrev för ett par veckor sedan tidningens politiske chefredaktör Heidi Avellan apropå friskolor följande:

Friskolor … infördes 1992. Blev det bra? Det finns mycket att invända mot. Forskningen visar att det fria skolvalet och fler friskolor är viktiga förklaringar till skolsegregation, det är framför allt resursstarka föräldrar med god ekonomi och hög utbildning som väljer. Lägg till misstanke om betygsinflation och övervinster. Det är klart att det inte är bra.

Det finns mycket i Avellans artikel som man som forskare kan skriva under på. Men här finns också något som stör. Är det bara “övervinster” som är problemet med det unika svenska friskolesystemet? Varför skulle vinster som baseras enkom på skattemedel vara acceptabla så länge de inte är “övervinster”?
Friskoleförespråkarnas blinda fläckI Sverige år 2020 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.

Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.

Men så har inte skett. Istället har det kommit en jämn ström av krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.

Ett flertal undersökningar har på senare år  visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.

Sverige har varit internationellt unikt genom att tillåta vinstuttag i friskolor. En lagändring skulle här innebära att Sverige i likhet med andra länder omöjliggör vinstutdelning på friskolor finansierade med offentliga medel. Detta skulle också innebära att vi får en lagstiftning som går hand i hand med vad svenska folket tycker, eftersom opinionsundersökningar gång visat att en klar majoritet anser att friskolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.

Man ska komma ihåg att det striden gäller egentligen inte är om verksamheter får gå med vinst eller inte, eftersom en vinst — ett överskott — som återinvesteras i verksamheten är en förutsättning för att skolor ska kunna överleva och utvecklas på sikt. Vad striden gäller är vinstdelning — om vinsten ska få lov att lämna verksamheten i form av t. ex. aktieutdelning. Detta avspeglas också i val av bolagsform och vilka aktörer skolföreträdare värnar. De som prioriterar lönsamhet och finansiärer, väljer ofta att driva verksamheten i bolagsform eftersom det underlättar för externa finansiärer att få avkastning på satsat kapital. De flesta av dagens friskolor drivs i bolagsform och de största skolkoncernerna ägs numera av riskkapitalbolag vars huvudsakliga syfte är att förvärva företag för att så snart som möjligt avyttra dem med vinst.

Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande. I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst och vinstutdelning som främsta ledstjärnor.

Lars Pålsson Syll
Professor at Malmö University. Primary research interest - the philosophy, history and methodology of economics.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *