by Politiska reformer bakom ökade ojämlikheten Både den rikaste och den fattigaste tiondelen av befolkningen sticker ut i statistiken, men det finns även skillnader inom dessa grupper. Under 70-talet minskade de rikaste 10 procentens andel av inkomsterna från omkring en fjärdedel till en femtedel, men har sedan 1980 knaprat sig tillbaka. Den rikaste procentens andel har däremot nästan fördubblats till cirka 7 procent av landets samlade inkomster. Det mesta av ökningen står kapitalinkomsterna för, en inkomst som kommer av sparat kapital snarare än arbete. Det beror på marknaden, men även 80-talets avregleringar (privatisering av statliga bolag) och andra politiska reformer. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket gör det lönsammare att ta ut
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Cutting-edge macroeconomics …
Lars Pålsson Syll writes Tourism — a critical perspective
Lars Pålsson Syll writes Eurofanatiker försöker köra över folket igen
Lars Pålsson Syll writes Spekulationsbubblor
Politiska reformer bakom ökade ojämlikheten
Både den rikaste och den fattigaste tiondelen av befolkningen sticker ut i statistiken, men det finns även skillnader inom dessa grupper. Under 70-talet minskade de rikaste 10 procentens andel av inkomsterna från omkring en fjärdedel till en femtedel, men har sedan 1980 knaprat sig tillbaka. Den rikaste procentens andel har däremot nästan fördubblats till cirka 7 procent av landets samlade inkomster. Det mesta av ökningen står kapitalinkomsterna för, en inkomst som kommer av sparat kapital snarare än arbete.
Det beror på marknaden, men även 80-talets avregleringar (privatisering av statliga bolag) och andra politiska reformer. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket gör det lönsammare att ta ut vinster som utdelning i stället för lön. Under 00-talet avskaffades skatterna på arv och gåvor, förmögenhet och fastigheter.
Jobbskatteavdragen och det ökade värdet av bostäder och bostadsrätter har spätt på ökningen mellan de rikaste och de fattigaste ytterligare. En effekt är att utdelningarna i onoterade fåmansbolag har ökat. För sådana är skatten 10 procentenheter lägre än i börsnoterade bolag.
– Det finns ett enormt incitament för ägare av fåmansbolag att ta ut sina inkomster som utdelning i stället för lön. De går primärt till människor i den övre delen av inkomstfördelningen. Och samtidigt som kapitalinkomsterna i toppen ökat så har de som saknar jobb halkat efter i relativa termer, säger Håkan Selin, docent i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.