TV4:s Marcus Oscarsson pratar i nattmössan Satt vid frukosten ute på min skärgårdsö i morse och strötittade på ett morgonprogram i TV4. Efter en stund dök det upp något slags politisk kommentator vid namn Marcus Oscarsson. Denne så kallade “expert” var upphetsat überjoyed över att Sverige nu hade en så låg statsskuld. Attityden var ungefär som om det handlade om en slags landskamp där det självklart var “jätteviktigt” och “jättebra” att ha lägst statsskuld av alla i världen. Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva höra år 2020. Herre du milde. Man tager sig för pannan! Den största risken vi antagligen står inför idag är att politiker och mediala “experter” precis som vid finanskrisen år 2007-08 underskattar nedgången i ekonomin. Till
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Daniel Waldenströms rappakalja om ojämlikheten
Peter Radford writes AJR, Nobel, and prompt engineering
Lars Pålsson Syll writes MMT explained
Lars Pålsson Syll writes Statens finanser funkar inte som du tror
TV4:s Marcus Oscarsson pratar i nattmössan
Satt vid frukosten ute på min skärgårdsö i morse och strötittade på ett morgonprogram i TV4. Efter en stund dök det upp något slags politisk kommentator vid namn Marcus Oscarsson. Denne så kallade “expert” var upphetsat überjoyed över att Sverige nu hade en så låg statsskuld. Attityden var ungefär som om det handlade om en slags landskamp där det självklart var “jätteviktigt” och “jättebra” att ha lägst statsskuld av alla i världen.
Och detta grodors plums och ankors plask ska man behöva höra år 2020. Herre du milde. Man tager sig för pannan!
Den största risken vi antagligen står inför idag är att politiker och mediala “experter” precis som vid finanskrisen år 2007-08 underskattar nedgången i ekonomin.
Till följd av ett helt förfelat sparsamhetstänk har vi i vårt land under snart 40 år satt offentlig sektor, infrastruktur och sjukvård på svältkost. Är det något det här landet inte behöver, så är det mer av den dumdryga sparretorik som i hög grad bidragit till dagens problem.
Yours truly har under ett par års tid nu frågat sig varför vi har en regering som inte vågar satsa på en offensiv finanspolitik och låna mer. Inte minst mot bakgrund av de historiskt låga räntorna är det ett gyllene tillfälle att satsa på investeringar inom infrastruktur, vård, skola och välfärd.
Ett lands statsskuld är sällan en orsak till ekonomisk kris, utan snarare ett symptom på en kris som sannolikt blir värre om inte underskotten i de offentliga finanserna får öka.
Den svenska utlandsskulden är historiskt låg. Och den konsoliderade statsskulden ligger — som den så kallade TV4-experten påpekade — idag på lite över 20 procent. Med tanke på de stora utmaningar som Sverige står inför i coronavirusets kölvatten är fortsatt tal om “ansvar” för statsbudgeten just därför minst sagt oansvarigt. I stället för att ”värna om statsfinanserna” bör en ansvarsfull regeringen se till att värna om samhällets framtid. När numera t.o.m. IMF insett att det är kontraproduktivt att föra en ekonomisk politik med syfte att minska statsskulden, är det minst sagt bedrövligt när en regering inte insett att problemet med en statsskuld i en situation med nästintill negativa räntor inte är att den är för stor, utan för liten.
För att minimera risken för att ekonomin fullständigt kör fast behövs nu upplyst handling grundad på relevant och realistisk ekonomisk teori.
Ett av de grundläggande feltänken i dagens diskussion om statsskuld och budgetunderskott är att man inte skiljer på skuld och skuld. Även om det på makroplanet av nödvändighet är så att skulder och tillgångar balanserar varandra, så är det inte oväsentligt vem som har tillgångarna och vem som har skulderna.
Idag är man fortfarande motvillig att öka de offentliga skulderna eftersom ekonomiska kriser i mångt och mycket fortfarande uppfattas som förorsakad av för mycket skulder. Men det är här fördelningen av skulder kommer in. Om staten i ett läge med risk för skulddeflation och likviditetsfällor ”lånar” pengar för att bygga ut järnvägar, skola och hälsovård, så är ju de samhälleliga kostnaderna för detta minimala eftersom resurserna annars legat oanvända. När hjulen väl börjar snurra kan förhoppningsvis både de offentliga och de privata skulderna betalas av. Och även om detta inte skulle uppnås fullt ut så förbättras det ekonomiska läget därför att låntagare med dåliga balansräkningar ersätts med de som har bättre.
Om nu TV4 ska ha en “expert” som uttalar sig om ekonomiska frågor, är det då för mycket begärt att de anlitar någon som vet vad han talar om? Förslagsvis en ekonom kanske …