by Häften för Kritiska Studier År 1968 utkom det första numret av Häften för kritiska studier. Under de mer än femtio år som gått sedan dess har mer än 200 nummer utkommit. För att fira detta tog några av tidskriftens redaktions-medlemmar ett initiativ till en jubileumsskrift som kom ut i början av år 2020. Yours truly har ett bidrag med i skriften och tänkte därför ta tillfället i akt att säga något lite mer personligt om denna fantastiska tidskrift som alltid legat mig varmt om hjärtat. Som en tämligen intellektuellt brådmogen 13-åring började jag läsa — och snart prenumerera på — HfKS. Jag vågar väl inte påstå att jag alltid fullt ut förstod de tankedigra och många gånger ‘djupa’ artiklar tidskriften var fylld med, men tillräckligt för att jag skulle
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Merijn T. Knibbe writes In Greece, gross fixed investment still is at a pre-industrial level.
Robert Skidelsky writes Speech in the House of Lords – Autumn Budget 2024
Lars Pålsson Syll writes Modern monetär teori
Lars Pålsson Syll writes Problemen med Riksbankens oberoende
Häften för Kritiska Studier
År 1968 utkom det första numret av Häften för kritiska studier. Under de mer än femtio år som gått sedan dess har mer än 200 nummer utkommit. För att fira detta tog några av tidskriftens redaktions-medlemmar ett initiativ till en jubileumsskrift som kom ut i början av år 2020.
Yours truly har ett bidrag med i skriften och tänkte därför ta tillfället i akt att säga något lite mer personligt om denna fantastiska tidskrift som alltid legat mig varmt om hjärtat.
Som en tämligen intellektuellt brådmogen 13-åring började jag läsa — och snart prenumerera på — HfKS. Jag vågar väl inte påstå att jag alltid fullt ut förstod de tankedigra och många gånger ‘djupa’ artiklar tidskriften var fylld med, men tillräckligt för att jag skulle lockas att läsa mer och förkovra mig. Mitt intresse stod tidigt till ekonomin, och jag minst speciellt ett par artiklar som handlade om handelsteori (som en av jubileumsskriftens bidragsgivare, Jan Otto Andersson, författat.)
Tidskriften gav god ammunition när jag några år senare på gymnasiet också dristade att ifrågasätta en samhällskunskapslärare (nybakad nationalekonom från Lund) som försökte få oss alla att tänka inom den traditionella neoklassiska teoriramen.
Det var ju inget som gjorde en populär i lärarens ögon, men svaren uteblev ofta och förstärkte min övertygelse att de heterodoxa teorier HfKS introducerade hade fog för sig i kritiken av den förhärskande teoriuppfattningen.
På 90-talet kom jag själv att publicera ett flertal artiklar i tidskriften. För dem av oss som ville utveckla och publicera något annat än den vanliga färdigtuggade ekonomigröten vi matades med på de nationalekonomiska institutionerna gav HfKS oss möjlighet att göra våra röster hörda.
Nu så här när HfKS fyllt 50 år kan man inte heller annat än bli imponerad av det oförtröttliga arbete och kulturgärning den ständige redaktörn för tidskriften — Göran Fredriksson Humlesjö — bestått oss med. Få tidskrifter kan stoltsera med att ha en redaktör som varit med på ‘resan’ under ett halvt sekel!