Thursday , March 28 2024
Home / Lars P. Syll / Regeringens sparpolitik bygger på en rad missuppfattningar

Regeringens sparpolitik bygger på en rad missuppfattningar

Summary:
När Magdalena Andersson varnar för att Sverige kan hamna i samma läge som de krisande euroländerna visar hon bristande insikt om finanspolitikens grundläggande villkor. Så länge Sverige lånar i sin egen valuta utan fast växelkurs kan Riksbanken avvärja sådana kriser. Det finns ingen osynlig gräns som Sverige plötsligt kan korsa och bli som Grekland bara för att vi ökar vår statsskuld. Skillnaden mellan vår valutaregim och euroländernas är inte kvantitativ utan kvalitativ. Det är inte en gradskillnad utan en utan en artskillnad. Finansministern varnade också för att en hög statsskuld kunde leda till en repris på den svenska 1990-talskrisen. Men den krisen berodde inte på statsskulden utan på en bostadsbubbla som brast, följd av drastiska räntehöjningar för att försöka

Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important:

This could be interesting, too:

Lars Pålsson Syll writes What’s the use of economics?

Lars Pålsson Syll writes Twenty fallacies of modern economics

Lars Pålsson Syll writes Clara Mattei och åtstramningspolitiken

Lars Pålsson Syll writes Methodology — the main problem with mainstream economics

Regeringens sparpolitik bygger på en rad missuppfattningarNär Magdalena Andersson varnar för att Sverige kan hamna i samma läge som de krisande euroländerna visar hon bristande insikt om finanspolitikens grundläggande villkor. Så länge Sverige lånar i sin egen valuta utan fast växelkurs kan Riksbanken avvärja sådana kriser. Det finns ingen osynlig gräns som Sverige plötsligt kan korsa och bli som Grekland bara för att vi ökar vår statsskuld. Skillnaden mellan vår valutaregim och euroländernas är inte kvantitativ utan kvalitativ. Det är inte en gradskillnad utan en utan en artskillnad.

Finansministern varnade också för att en hög statsskuld kunde leda till en repris på den svenska 1990-talskrisen. Men den krisen berodde inte på statsskulden utan på en bostadsbubbla som brast, följd av drastiska räntehöjningar för att försöka behålla kronans fasta växelkurs. Som Magdalena Andersson påpekade i P1 slog 1990-talskrisen hårdast mot de svaga i samhället, men inte för att statsskulden var för hög utan tvärtom för att den på grund av svångremspolitiken minskade alltför fort, och därmed inte kunde agera stötdämpare åt den privata sektorns kollapsande köpkraft …

Det finanspolitiska ramverket sätter ramarna för all politik i Sverige. Frågan om huruvida vi borde behålla det eller inte förtjänar att diskuteras utifrån fakta, inte missförstånd.

Max Jerneck / Dagens Industri

Lars Pålsson Syll
Professor at Malmö University. Primary research interest - the philosophy, history and methodology of economics.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *