by När Magdalena Andersson varnar för att Sverige kan hamna i samma läge som de krisande euroländerna visar hon bristande insikt om finanspolitikens grundläggande villkor. Så länge Sverige lånar i sin egen valuta utan fast växelkurs kan Riksbanken avvärja sådana kriser. Det finns ingen osynlig gräns som Sverige plötsligt kan korsa och bli som Grekland bara för att vi ökar vår statsskuld. Skillnaden mellan vår valutaregim och euroländernas är inte kvantitativ utan kvalitativ. Det är inte en gradskillnad utan en utan en artskillnad. Finansministern varnade också för att en hög statsskuld kunde leda till en repris på den svenska 1990-talskrisen. Men den krisen berodde inte på statsskulden utan på en bostadsbubbla som brast, följd av drastiska räntehöjningar för att försöka
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Klas Eklunds ‘Vår ekonomi’ — lärobok med stora brister
Lars Pålsson Syll writes Ekonomisk politik och finanspolitiska ramverk
Lars Pålsson Syll writes NAIRU — a harmful fairy tale
Lars Pålsson Syll writes Isabella Weber on sellers inflation
När Magdalena Andersson varnar för att Sverige kan hamna i samma läge som de krisande euroländerna visar hon bristande insikt om finanspolitikens grundläggande villkor. Så länge Sverige lånar i sin egen valuta utan fast växelkurs kan Riksbanken avvärja sådana kriser. Det finns ingen osynlig gräns som Sverige plötsligt kan korsa och bli som Grekland bara för att vi ökar vår statsskuld. Skillnaden mellan vår valutaregim och euroländernas är inte kvantitativ utan kvalitativ. Det är inte en gradskillnad utan en utan en artskillnad.
Finansministern varnade också för att en hög statsskuld kunde leda till en repris på den svenska 1990-talskrisen. Men den krisen berodde inte på statsskulden utan på en bostadsbubbla som brast, följd av drastiska räntehöjningar för att försöka behålla kronans fasta växelkurs. Som Magdalena Andersson påpekade i P1 slog 1990-talskrisen hårdast mot de svaga i samhället, men inte för att statsskulden var för hög utan tvärtom för att den på grund av svångremspolitiken minskade alltför fort, och därmed inte kunde agera stötdämpare åt den privata sektorns kollapsande köpkraft …
Det finanspolitiska ramverket sätter ramarna för all politik i Sverige. Frågan om huruvida vi borde behålla det eller inte förtjänar att diskuteras utifrån fakta, inte missförstånd.