Friday , February 26 2021
Home / Lars P. Syll / Skolval och segregation

Skolval och segregation

Summary:
Vi undersöker hur skolsegregationen rent hypotetiskt skulle ha utvecklats om alla elever gått i den närmsta kommunala skolan, och inte haft möjlighet att välja skola. I figuren visas denna utveckling med den svarta linjen. I början av 1990-talet gick nästan alla elever i den närmsta skolan och därför är skillnaden mellan verklig skolsegregation (blå linje) och hypotetisk skolsegregation (svart linje) inte så stor. Utvecklingen av den svarta linjen visar att skolsegregationen skulle ha ökat betydligt även utan möjlighet att välja skola, en ökning som kan hänföras till att boendet blivit allt mer segregerat. Skillnaden mellan den blåa och den svarta linjen visar skolvalets bidrag till skolsegregationen, det vill säga den del av skolsegregationen som beror på att elever inte

Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important:

This could be interesting, too:

peterc writes Currency Value Interpreted as the Reciprocal of the MELT

Bill Mitchell writes Have mainstream economists really embraced large deficits and central bank bond purchases?

Lars Pålsson Syll writes On the irrelevance of mainstream economics

Lars Pålsson Syll writes Ekonomi – vetenskap eller gissningslek?

Skolval och segregationVi undersöker hur skolsegregationen rent hypotetiskt skulle ha utvecklats om alla elever gått i den närmsta kommunala skolan, och inte haft möjlighet att välja skola. I figuren visas denna utveckling med den svarta linjen. I början av 1990-talet gick nästan alla elever i den närmsta skolan och därför är skillnaden mellan verklig skolsegregation (blå linje) och hypotetisk skolsegregation (svart linje) inte så stor. Utvecklingen av den svarta linjen visar att skolsegregationen skulle ha ökat betydligt även utan möjlighet att välja skola, en ökning som kan hänföras till att boendet blivit allt mer segregerat. Skillnaden mellan den blåa och den svarta linjen visar skolvalets bidrag till skolsegregationen, det vill säga den del av skolsegregationen som beror på att elever inte går på den närmsta kommunala skolan. Figuren visar att drygt en fjärdedel av den ökade skolsegregationen kan hänföras till skolvalet. Även om ökad bostadssegregation har haft störst betydelse för den ökade skolsegregationen, är skolvalets bidrag alltså inte marginellt och måste därför tas på allvar.

Helena Holmlund & Anna Sjögren & Björn Öckert

Lars Pålsson Syll
Professor at Malmö University. Primary research interest - the philosophy, history and methodology of economics.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *