by Regeringen och Riksbanken hanterar inflationen fel Vad beror den ökande inflationen på? Max Jerneck (MJ): Den beror till stor del på ökade priser på energi och livsmedel, som orsakas av saker som hur elmarknaden är reglerad och torka samt kriget i Ukraina. Även priserna på möbler och andra varor, och grundläggande komponenter och insatsvaror som halvledare och stål spelar in. Under pandemin minskade efterfrågan på tjänster samtidigt som den snabbt ökade på varor, vilket tillverkare och leverantörskedjor hade svårt att hantera. Och det skedde i en världsekonomi som under ett årtionde hade präglats av låg efterfrågan och av bristande investeringar i ny kapacitet. Problemen kan nog väntas kvarstå ett tag till, inte minst för att Kina fortfarande stänger
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Eurofanatiker försöker köra över folket igen
Lars Pålsson Syll writes Spekulationsbubblor
tom writes Keynes’ denial of conflict: a reply to Professor Heise’s critique
tom writes Rethinking conflict inflation: the hybrid Keynesian – NAIRU character of the conflict Phillips curve
Regeringen och Riksbanken hanterar inflationen fel
Vad beror den ökande inflationen på?
Max Jerneck (MJ): Den beror till stor del på ökade priser på energi och livsmedel, som orsakas av saker som hur elmarknaden är reglerad och torka samt kriget i Ukraina. Även priserna på möbler och andra varor, och grundläggande komponenter och insatsvaror som halvledare och stål spelar in. Under pandemin minskade efterfrågan på tjänster samtidigt som den snabbt ökade på varor, vilket tillverkare och leverantörskedjor hade svårt att hantera. Och det skedde i en världsekonomi som under ett årtionde hade präglats av låg efterfrågan och av bristande investeringar i ny kapacitet. Problemen kan nog väntas kvarstå ett tag till, inte minst för att Kina fortfarande stänger ned fabriker och hamnar med hårda covidrestriktioner …
Vilket är enligt dig det bästa sättet att komma till rätta med inflationen?
MJ: Det bästa vore att behandla alla orsaker med skräddarsydda lösningar: om dyra drivmedel är problemet borde man se till att folk åkte mindre bil, att man sänkte hastigheterna på vägarna, och gjorde kollektivtrafiken billigare, och på längre sikt påskyndade elektrifiering, vilket i sin tur kräver investeringar i batterier, gruvor, och så vidare. Det går också att använda mer allmänna verktyg såsom höjda skatter och räntor, men de fungerar bäst mot inflation som uppstår på grund av överhettad efterfrågan, snarare än utbudsproblem …
Vad anser du om regeringens och Riksbankens hantering av problemet hittills?
MJ: Regeringens åtgärder har mestadels bestått av kortsiktiga nödlösningar, som kanske minskar kostnaderna på kort sikt men inte gör något åt grundproblemet utan kanske snarare förvärrar det. Jag tänker på bidrag till bil- och husägare så att de kan fortsätta driva upp priserna på el och bensin. Riksbanken vill höja räntan. Man är öppen med att det inte åtgärdar inflationens orsaker, såsom ökade energipriser, utan skälet sägs vara att man vill hindra inflationen från att bita sig fast. Den typen av analys lägger stor vikt vid idén om inflationsförväntningar, som gör inflationen självförstärkande. Man vill undvika en löne- och prisspiral … Allmänna räntehöjningar är ett trubbigt verktyg som minskar inflationen genom att exempelvis öka kostnaderna för att bo, så man kan fråga sig hur klokt det är. De dämpar också efterfrågan genom att minska investeringarna. Jag tror att mer traditionell kreditstyrning, bort från överhettade branscher och till de branscher som behöver investeringar, är ett mer träffsäkert verktyg.
Och precis som i övriga världen handlar dagens svenska inflation också delvis om att en del företag och kapitalägare vill passa på och öka sina vinstmarginaler utan att det i någon egentlig mening föreligger reala kostnadsökningar som ‘berättigar’ detta. Den typen av i ‘smyg’ höjda priser blir allt lättare att genomföra i takt med att inflationsförväntningarna nu stiger. Som alltid på marknaden är det de resurssvaga som i sista hand får stå för notan …
Riksbanken har i princip bara ett enda verktyg att ta till — räntan. Och visst kan man använda den ‘hammaren’ för att försöka råda bot på prisstegringsspiralen. Men är det något historien har lärt oss så är det att det sannolikt bara lyckas till priset av ökad arbetslöshet och försämrad välfärd. Inflationen i dag är inte i första hand ett efterfrågeproblem. Det handlar mer om utbudet. Och ett förfelat användande av medicin kan tyvärr leda till att patienten bara blir ännu sjukare …