Bankerna driver på klimatkrisen Offentliga institutioner reglerar redan i dag bankernas penningskapande i allmänhetens intresse, om än på ett mycket fragmentariskt sätt. Det tydligaste exemplet är kanske de strikta skyldigheter som bankerna har för att säkerställa att de pengar de skapar inte används för finansiering av terrorism och penningtvätt.Tidigare, efter andra världskriget, styrdes många banker att låna ut till sektorer som ansågs viktiga för den nationella utvecklingen. Ett annat alternativ vore att staten drar tillbaka bankernas privilegium att skapa pengar och tvingar dem att helt finansiera sin utlåning på egen hand genom att låna in pengar på marknaden. I stället för att vår officiella valuta ska skapas automatiskt till vad helst bankerna
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Merijn T. Knibbe writes ´Extra Unordinarily Persistent Large Otput Gaps´ (EU-PLOGs)
Peter Radford writes The Geology of Economics?
Lars Pålsson Syll writes Årets ‘Nobelpris’ i ekonomi — gammal skåpmat!
Lars Pålsson Syll writes Germany’s ‘debt brake’ — a ridiculously bad idea
Bankerna driver på klimatkrisen
Offentliga institutioner reglerar redan i dag bankernas penningskapande i allmänhetens intresse, om än på ett mycket fragmentariskt sätt. Det tydligaste exemplet är kanske de strikta skyldigheter som bankerna har för att säkerställa att de pengar de skapar inte används för finansiering av terrorism och penningtvätt.Tidigare, efter andra världskriget, styrdes många banker att låna ut till sektorer som ansågs viktiga för den nationella utvecklingen.
Ett annat alternativ vore att staten drar tillbaka bankernas privilegium att skapa pengar och tvingar dem att helt finansiera sin utlåning på egen hand genom att låna in pengar på marknaden.
I stället för att vår officiella valuta ska skapas automatiskt till vad helst bankerna finner lönsamt som ligger inom lagens ramar, så innebär detta alternativ att centralbanken delar ut nyskapade pengar som e-kronor eller kontanter exempelvis direkt till medborgarna eller till staten.
Medborgarna eller staten kan då välja hur nya pengar ska användas och aktivt prioritera socialt, ekonomiskt och ekologiskt önskvärda och hållbara projekt.
Ska vi klara klimatkrisen så behövs en rejäl offentlig debatt om makten att skapa pengar.
Vi måste erkänna att bankernas pengaskapande har avgörande betydelse för allas vår framtid, och att staten, som auktoriserat bankerna med denna makt, har ett moraliskt ansvar att se till att penningsystemet organiseras för planetens och allmänhetens bästa.