by Radikala räntehöjningar får inte vår ekonomi i balans En gång i tiden var ledstjärnan för den ekonomiska politiken att mildra konjunktur-svängningarna och kapa de djupa dalarna och höga topparna. Nu vill Riksbanken skapa en ekonomisk nedgång för att få ner inflationen samtidigt som finanspolitiken passivt ser på. Penningpolitiken ser ut att kunna sänka den svenska ekonomin. Riksbanken balanserar kort sagt på en knivsegg. Konsensus grundar sig ofta på dogm. Inte sällan har de ekonomisk-politiska dogmerna tagit sig formen av ”sanningar” om penning- och valutapolitiken. Det fanns en tid då valutorna alltid skulle ha en koppling till priset på guld. För några decennier sedan var fasta växelkurser något politikerna till varje pris borde surra sig vid. 1992
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics, Politics & Society
This could be interesting, too:
Merijn T. Knibbe writes ´Extra Unordinarily Persistent Large Otput Gaps´ (EU-PLOGs)
Peter Radford writes The Geology of Economics?
Lars Pålsson Syll writes Årets ‘Nobelpris’ i ekonomi — gammal skåpmat!
Lars Pålsson Syll writes Germany’s ‘debt brake’ — a ridiculously bad idea
Radikala räntehöjningar får inte vår ekonomi i balans
En gång i tiden var ledstjärnan för den ekonomiska politiken att mildra konjunktur-svängningarna och kapa de djupa dalarna och höga topparna. Nu vill Riksbanken skapa en ekonomisk nedgång för att få ner inflationen samtidigt som finanspolitiken passivt ser på. Penningpolitiken ser ut att kunna sänka den svenska ekonomin. Riksbanken balanserar kort sagt på en knivsegg.
Konsensus grundar sig ofta på dogm. Inte sällan har de ekonomisk-politiska dogmerna tagit sig formen av ”sanningar” om penning- och valutapolitiken. Det fanns en tid då valutorna alltid skulle ha en koppling till priset på guld. För några decennier sedan var fasta växelkurser något politikerna till varje pris borde surra sig vid. 1992 höjde Riksbanken räntan till 500 procent för att rädda den fasta växelkursen. Det höll några dagar. Så var den dogmen historia.
Hur det går med Riksbankens dogmer 2023 återstår att se. Men det är mörka moln som nu tornar upp sig över Sveriges ekonomi. I den nya riksbankslagen som trädde i kraft vid årsskiftet slås fast att Riksbanken ska ta ”realekonomiska hänsyn”, alltså väga in samhällsekonomiska konsekvenser av penningpolitiska beslut. Man får hoppas att Erik Thedéen kommer så långt. Innan hela rasket rasar.
Den ensidiga inriktning som Riksbank och regering idag har på att bekämpa inflationen med räntehöjningar är förödande för svensk ekonomi. En aktiv finanspolitik — som tar sikte på att få igång tillväxt och hålla tillbaka arbetslösheten — behövs mer än någonsin. Att göra folk arbetslösa har aldrig varit en rimlig politik för att lösa ekonomiska problem.