Wednesday , October 30 2024
Home / Lars P. Syll / Finanspolitiska ramverk och ofinansierade skattesänkningar

Finanspolitiska ramverk och ofinansierade skattesänkningar

Summary:
Yours truly var häromdagen i Stockholm och deltog i en forskarpanel om det finanspolitiska ramverket arrangerat av Arena Idé med anledning av den skuggöversyn Elinor Odeberg och Vilgot Österlund nyligen publicerat. Som alltid vid sådana här evenemang sägs både en del tänkvärda och en del mindre genomtänkta saker.  Av det senare slaget var kanske det mest anmärkningsvärda att socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Mikael Damberg, när han försökte försvara den harhjärtade halvmesyr till överenskommelse om ramverkets framtid som man förhandlat fram med moderaterna, påstod att anledningen till att man valt att hålla fast vid överskotts/balansmål var att det omöjliggör ofinansierade skattesänkningar.  Vilket ju inte alls stämmer med verkligheten! Mellan 1990 och

Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: ,

This could be interesting, too:

Editor writes The 2024 economic laureates and more Nobel nonsense

Lars Pålsson Syll writes Central bank independence — a convenient illusion

Lars Pålsson Syll writes La blague raciste qui pourrait coûter cher à Trump

Lars Pålsson Syll writes Finanspolitiska myter II

ImageYours truly var häromdagen i Stockholm och deltog i en forskarpanel om det finanspolitiska ramverket arrangerat av Arena Idé med anledning av den skuggöversyn Elinor Odeberg och Vilgot Österlund nyligen publicerat.

Som alltid vid sådana här evenemang sägs både en del tänkvärda och en del mindre genomtänkta saker. 

Av det senare slaget var kanske det mest anmärkningsvärda att socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Mikael Damberg, när han försökte försvara den harhjärtade halvmesyr till överenskommelse om ramverkets framtid som man förhandlat fram med moderaterna, påstod att anledningen till att man valt att hålla fast vid överskotts/balansmål var att det omöjliggör ofinansierade skattesänkningar. 

Vilket ju inte alls stämmer med verkligheten!

Mellan 1990 och 2022 sänktes skattekvoten från 49,8 procent av BNP till 42,1 procent 2022 — en minskad skatteintäkt på ungefär 440 miljarder kronor per år.

Sedan ramverket infördes 1996 har skatternas andel av BNP fallit med bortåt 8 procentenheter.

Här kan man nog tycka att en ekonomisk-politisk talesperson borde veta bättre …

Tillägg 25/10: I veckans avsnitt av Starta pressarna återkom Damberg igår åter till det faktuellt uppenbart felaktiga resonemanget om att ett balansmål omöjliggör skattesänkningar. Gunnar Myrdal brukade säga att “fakta sparkar” — men här verkar någon uppenbart vara genuint faktaresistent … 

Lars Pålsson Syll
Professor at Malmö University. Primary research interest - the philosophy, history and methodology of economics.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *