by Hur länge ska bankerna få fortsätta blåsa oss? I det senaste avsnittet av Starta Pressarna pratar Daniel Suhonen och Max Jerneck med Andreas Cervenka om hans nyutkomna bok Fuskbygget. Hur har vi kunnat tillåta att våra bostäder har blivit en handelsvara som gör storbankerna stormrika? Och varför har staten tillåtIt framväxten av ett system som förvandlar ett i grunden mänskligt behov av att ha tak över huvudet till att bli en gratisvinst för bankers i grunden riskfria bostadslåneverksamhet? Och är det inte dags att lätta på dimridåerna kring bankernas rätt att skapa pengar via sin kreditverksamhet och fråga sig om det är rimligt att staten möjliggör för redan privilegierade banker att hämningslöst öka sina redan rekordstora vinster via ett riggat
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Klas Eklunds ‘Vår ekonomi’ — lärobok med stora brister
Lars Pålsson Syll writes Ekonomisk politik och finanspolitiska ramverk
Lars Pålsson Syll writes NAIRU — a harmful fairy tale
Lars Pålsson Syll writes Isabella Weber on sellers inflation
Hur länge ska bankerna få fortsätta blåsa oss?
I det senaste avsnittet av Starta Pressarna pratar Daniel Suhonen och Max Jerneck med Andreas Cervenka om hans nyutkomna bok Fuskbygget. Hur har vi kunnat tillåta att våra bostäder har blivit en handelsvara som gör storbankerna stormrika? Och varför har staten tillåtIt framväxten av ett system som förvandlar ett i grunden mänskligt behov av att ha tak över huvudet till att bli en gratisvinst för bankers i grunden riskfria bostadslåneverksamhet? Och är det inte dags att lätta på dimridåerna kring bankernas rätt att skapa pengar via sin kreditverksamhet och fråga sig om det är rimligt att staten möjliggör för redan privilegierade banker att hämningslöst öka sina redan rekordstora vinster via ett riggat system som leder till höjda bostadspriser? Detta är några av de viktiga frågor som ställs i denna som alltid högintressanta podd.
Svenska hushåll är idag högt skuldsatta och på senare år har hushållens skulder ökat snabbare än både BNP och de disponibla inkomsterna. Hushållens skuldkvot — hushållens skulder som andel av disponibel inkomst — har de senaste 30 åren dubblerats. Orsakerna är främst en lång period med historiskt låga räntor och stigande bostadspriser. Inom EU är det bara hushållen i Luxemburg och Danmark som har en högre skuldsättning än vi.
Hushållens skulder består till övervägande delen av bolån. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset på bostadsrätter i Sverige har under de senaste 25 åren stigit med mer än 800 procent (villapriserna med mer än 400 procent). På så vis har hushållen dragit på sig mer än 1000 miljarder i bolån.
De av oss som likt Cervenka på allvar försökt lyfta fram de eventuella svåra problem detta kan ge upphov till har oftast mötts med den vanliga dryga etablissemangstystnaden.
De svenska hushållen har under flera år trott på en fortsatt uppgång för bostadspriserna. Det har alla boprisindikator kontinuerligt visat under flera år. Detta innebär också att svenskarna — ivrigt påhejade av bankerna — har fortsatt att låna mer och mer för att köpa bostäder — och ytterligare spä på en redan astronomiskt hög skuldvolym — och gjort bankerna ännu rikare.
Varje sansad bedömare inser att detta är problem som måste lösas innan bostadsbubblan spricker. I annat fall är det hög risk för att låt-gå-politiken kommer att gå igen som svinhugg — och då är det, som vanligt, de arbetslösa, bostadslösa och skuldsatta som får ta smällarna.
Hushållens skuldsättning bottnar främst i den ökning av tillgångsvärden som letts av bankernas ökade långivning till hushållen och den därav uppkomna bostadsbubblan. På lång sikt är det självklart inte möjligt att bibehålla denna trend. Tillgångspriserna avspeglar i grunden förväntningar om framtida avkastning på investeringar. Om tillgångspriserna fortsätter öka snabbare än inkomsterna blir effekten ökad inflation med vidhängande nedjustering av tillgångarnas realvärde.
Anta att du har en summa pengar (A) som du vill investera. Du kan antingen sätta in pengarna på banken och få en årlig ränta (r) på pengarna. Om vi för enkelhetens skull bortser från eventuella risker, tillgångsdepreciering och transaktionskostnader ska rA motsvara den inkomst du alternativt skulle kunna erhålla om du istället köper ett hus med en insats på A och hyr ut ditt hus under ett år till en hyra på h plus förändringen i huspriset (dhp), dvs:
(1) rA = h + dhp
Dividerar vi båda sidor med huspriset (hp) får vi
(2) hp = h/[r(A/hp) – (dhp/hp)]
Om du förväntar dig att huspriserna (hp) ska stiga, så kommer priset på huset att stiga. Den här typen av självgenererande kumulativ process är kärnan i själva bobubblan. Till skillnad från vanliga varumarknader där efterfrågekurvan i regel är nedåtlutande, har vi på tillgångsmarknader ofta en efterfrågekurva som är uppåtlutande och därigenom ger upphov till den här typen av icke-stabilitet. Notera också att ju större hävstångseffekter vi har (ju lägre A/hp), ju större blir prisstegringen.
Med en egeninsats på 20 kan du köpa ett hus som är värt 100. Hävstången är 5 och om priset på bostaden stiger 10% ökar dina tillgångar med 50% — men om priset på bostaden sjunker med 10% minskar å andra sidan dina tillgångar med 50%. När tillgångspriser väl börjar sjunka ger de höga hävstängerna upphov till en kumulativ prissänkningsprocess där ökad osäkerhet och volatilitet snabbt leder till ökade krav på säkerheter och egeninsatser. Bostadsbubblan spricker och krisen står för dörren.
Det är djupt bekymmersamt att svenska hushåll — med bankernas goda minne — tagit på sig så stora lån som man gjort de senaste 25 åren. Att som mäklare och banker med ‘vested interests’ bagatellisera bobubblan förvärrar bara smällen när den väl kommer.