by Provbaserade mervärdesmått är på många sätt tidstypiska då de med hjälp av mätningar och sofistikerad dataanalys ger till synes objektiva svar på hur väl skolor lyckas med sina uppdrag. Måtten är attraktiva då de justerar för att selektionen av elever skiljer sig mellan skolor, vilket är särskilt värdefullt i ett segregerat skolväsende … Det är viktigt att påpeka att mervärdesmått, trots sina konceptuella styrkor, också har betydande tillkorta-kommanden som gör att de kan framstå som mer tillförlitliga angående skolornas bidrag till elevernas provresultat än vad de egentligen är. Ett kanske ännu större problem är att mått baserade på provresultat bara fångar delar av skolans uppdrag och att de aspekter som måtten bortser från är viktiga. Det är inte möjligt att mäta alla
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Education & School
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Svensk universitetsutbildning — ett skämt!
Lars Pålsson Syll writes Evidensmonstret i svensk skola
Lars Pålsson Syll writes Lärarutbildningarnas haveri
Lars Pålsson Syll writes Another brick in the wall
Provbaserade mervärdesmått är på många sätt tidstypiska då de med hjälp av mätningar och sofistikerad dataanalys ger till synes objektiva svar på hur väl skolor lyckas med sina uppdrag. Måtten är attraktiva då de justerar för att selektionen av elever skiljer sig mellan skolor, vilket är särskilt värdefullt i ett segregerat skolväsende …
Det är viktigt att påpeka att mervärdesmått, trots sina konceptuella styrkor, också har betydande tillkorta-kommanden som gör att de kan framstå som mer tillförlitliga angående skolornas bidrag till elevernas provresultat än vad de egentligen är. Ett kanske ännu större problem är att mått baserade på provresultat bara fångar delar av skolans uppdrag och att de aspekter som måtten bortser från är viktiga. Det är inte möjligt att mäta alla delar av skolans verksamhet och det går inte heller att på objektiva grunder avgöra vilka mått som bör tas fram och hur de ska användas. Vilka mått som väljs och hur de används kommer att driva skolväsendet i en viss riktning och har således en ideologisk dimension.
Skolans breda och svårmätbara uppdrag gör det svårt att styra, kontrollera och utkräva ansvar för verksamheten. Att snäva in skolans uppdrag kan därför framstå som attraktivt, inte minst när en mångfald av aktörer är verksamma som utförare. Provbaserade mervärden ger både utförare och deras kontrollanter något tydligt att förhålla sig till och utgör därmed ett sätt att hantera konflikter som uppstår mellan skolans uppdrag och aktörernas intressen. Detta sker emellertid till priset av att skolans uppdrag i praktiken begränsas vilket innebär att värdefulla delar av utbildningen riskerar att gå förlorade …
Det finns här utrymme för viss ödmjukhet, även från forskare som arbetar med utbildningsfrågor. Förståelsen för hur humankapital byggs och vilka typer av humankapital som är värdefulla är begränsad. Att det går att mäta vissa aspekter av utbildningens resultat någorlunda väl är inte i sig ett argument för att snäva in skolans uppdrag till just dessa delar.