by Nationalekonomi — mer fiktion än vetenskap Den värld vi lever i är i grunden osäker och kvantifierbara sannolikheter är undantaget snarare än regeln. Om ”Gud inte spelar tärning” som Einstein hävdade, skulle jag tillägga ”inte heller människor.” Världen som vi känner den kan endast i begränsad omfattning förstås utifrån antaganden om säker och fullkomlig kunskap. Dess inneboende och nästan obegränsade komplexitet och ’organiska’ samband förhindrar möjligheten att behandla den som bestående av ’atomer’ med diskret skilda, separata och stabila orsakssamband. Vår kunskap måste därför vara av en ganska bristfällig art. Om den verkliga världen till övervägande delen är ’öppen’ och ’genuint osäker’, varför ska då våra modeller byggas på en önskan att beskriva
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Andreas Cervenka och den svenska bostadsbubblan
Lars Pålsson Syll writes Debunking the balanced budget superstition
Lars Pålsson Syll writes How inequality causes financial crises
Lars Pålsson Syll writes Income inequality and the saving glut of the rich
Nationalekonomi — mer fiktion än vetenskap
Den värld vi lever i är i grunden osäker och kvantifierbara sannolikheter är undantaget snarare än regeln. Om ”Gud inte spelar tärning” som Einstein hävdade, skulle jag tillägga ”inte heller människor.” Världen som vi känner den kan endast i begränsad omfattning förstås utifrån antaganden om säker och fullkomlig kunskap. Dess inneboende och nästan obegränsade komplexitet och ’organiska’ samband förhindrar möjligheten att behandla den som bestående av ’atomer’ med diskret skilda, separata och stabila orsakssamband. Vår kunskap måste därför vara av en ganska bristfällig art.
Om den verkliga världen till övervägande delen är ’öppen’ och ’genuint osäker’, varför ska då våra modeller byggas på en önskan att beskriva den som exakt och förutsägbar? Även om det alltid måste finnas en avvägning mellan teori-intern validitet och extern validitet, är det också nödvändigt att fråga om modellerna är relevanta. Formallogik är ett underbart verktyg inom matematik och axiomatisk-deduktivistiska system, men en dålig guide för handling i verkliga system, där begrepp och entiteter saknar tydliga gränser och kontinuerligt interagerar och överlappar varandra. I denna värld skulle jag säga att vi är bättre betjänta av en metodologi som tar hänsyn till att ju mer vi vet, desto mer inser vi att vi inte vet.
Sedan ett drygt halvår tillbaka är yours truly fast medarbetare på det partipolitiskt obundna, frihetliga och progressiva samhällsmagasinet Konkret.
Mina artiklar finns samlade här.