by Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Man köper tillgångar, inte för att använda dem, utan för att sälja dem vidare. Tulpanmanin i Holland på 1600-talet är den först kända spekulationsbubblan. Då drabbades bara de som handlade med lökar. Men i dagens globaliserade värld påverkas många fler när marknaden kraschar. Här kan du lyssna på programmet. Som ung vetenskap var nationalekonomin intimt sammanknippad med andra vetenskaper som filosofi och psykologi. Adam Smith, till exempel, var ju en av sin tids främsta moralfilosofer. Med tiden sökte många ekonomer medvetet att distansera sig från andra vetenskaper. Den ekonomiska
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Andreas Cervenka och den svenska bostadsbubblan
Lars Pålsson Syll writes Debunking the balanced budget superstition
Lars Pålsson Syll writes How inequality causes financial crises
Lars Pålsson Syll writes Income inequality and the saving glut of the rich
Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Man köper tillgångar, inte för att använda dem, utan för att sälja dem vidare. Tulpanmanin i Holland på 1600-talet är den först kända spekulationsbubblan. Då drabbades bara de som handlade med lökar. Men i dagens globaliserade värld påverkas många fler när marknaden kraschar.
Här kan du lyssna på programmet.
Som ung vetenskap var nationalekonomin intimt sammanknippad med andra vetenskaper som filosofi och psykologi. Adam Smith, till exempel, var ju en av sin tids främsta moralfilosofer. Med tiden sökte många ekonomer medvetet att distansera sig från andra vetenskaper. Den ekonomiska vetenskapen skulle bygga på egna fundament i stället för de skakiga grunder en omogen och ovetenskaplig psykologi kunde förse den med.
På senare tid har dock allt fler ekonomer börjat inse behovet av att bygga sina modeller på mer realistiska psykologiska fundament. Beteendeekonomi har snabbt etablerat sig som en bärkraftig del av ekonomiämnet med ett stort inflytande inom särskilt finansiell ekonomi. Att inte beakta finansmarknadens djuppsykologiska dimensioner uppfattas mer och mer som att spela Hamlet utan prinsen av Danmark.
I den traditionella ekonomiska klokskapen har hypotesen om effektiva marknader länge varit central. Hypotesen säger i korthet att de priser som etableras på finansiella marknader motsvarar ekonomins fundamentala värden eftersom alla investerare är rationella och eliminerar förekomsten av priser som avviker från fundamenta.
Finansiell beteendeteori har dock kunnat visa att bilden av investerare som rationella är svår att förena med fakta hämtade från verkliga finansmarknader. Investerare verkar handla mer med utgångspunkt i brus än information. De extrapolerar utifrån korta tidsförlopp, är känsliga för hur problem presenteras, är dåliga på att revidera sina riskbedömningar och ofta överkänsliga för humörsvängningar. Följden blir att en tillgångs pris och verkliga värde kan avvika under en längre tid. Irrationalitet är inte irrelevant på finansmarknader.