by Det har uppstått ett brett politiskt stöd under coronakrisen för finanspolitiska stimulanser i de enskilda EU-länderna (och i Storbritannien). EU har åtminstone tillfälligt släppt sina stränga krav på offentlig budgetbalans och de nationella regeringarna har tvingats att göra avkall på sina egna finanspolitiska regler. Den expansiva finanspolitiken på ländernivå för att rädda jobb och företag har få restriktioner. Långräntorna är låga och kommer förmodligen att sjunka ytterligare trots de finanspolitiska åtgärderna – finansmarknaden förväntar sig nya penningpolitiska stimulanser och regeringar och riksbanker kommer att skapa nya pengar för att ”finansiera” de offentliga budgetunderskotten. Inflationstrycket i dagens internationella lågkonjunktur är dessutom obefintligt.
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Cutting-edge macroeconomics …
Lars Pålsson Syll writes Tourism — a critical perspective
Lars Pålsson Syll writes Eurofanatiker försöker köra över folket igen
Lars Pålsson Syll writes Spekulationsbubblor
Det har uppstått ett brett politiskt stöd under coronakrisen för finanspolitiska stimulanser i de enskilda EU-länderna (och i Storbritannien). EU har åtminstone tillfälligt släppt sina stränga krav på offentlig budgetbalans och de nationella regeringarna har tvingats att göra avkall på sina egna finanspolitiska regler. Den expansiva finanspolitiken på ländernivå för att rädda jobb och företag har få restriktioner. Långräntorna är låga och kommer förmodligen att sjunka ytterligare trots de finanspolitiska åtgärderna – finansmarknaden förväntar sig nya penningpolitiska stimulanser och regeringar och riksbanker kommer att skapa nya pengar för att ”finansiera” de offentliga budgetunderskotten. Inflationstrycket i dagens internationella lågkonjunktur är dessutom obefintligt.
Vidare ökar utrymmet för en inhemsk efterfrågestimulans i länder som Sverige när även omvärlden för en liknande ekonomisk politik. De stora OECD-ländernas expansiva finanspolitik kommer dessutom att gynna Sveriges export. Det är fullt förståeligt att EuroMemo inte kan särbehandla EU-länder med en egen valuta i sitt upprop. Men vi kan inte bortse ifrån det faktum att kronans värde har en tendens att sjunka i tider av turbulenta finansmarknader. Krondeprecieringar utgör en ytterligare stimulans av vår export. Till detta ska läggas att en expansiv finanspolitisk i ett land på basis av ett ökat offentligt penningutbud förutsätter att landet har en egen valuta. En samordnad eller rentav samfälld finanspolitik i EU är inte bara en politisk omöjlighet i dagsläget utan också av mindre betydelse för Sverige under coronakrisen.
Det hade kanske varit på sin plats i uppropet med en kommentar av de företags- och bankstöd som redan har genomförts i EU-länderna. Förslag om en alternativ ekonomisk politik hade varit välkomna. Uppropet menar att en finansiering av offentliga initiativ för att övervinna coronakrisen och bygga upp en hållbar framtid är omöjlig på nationell nivå. Konkret rekommenderar uppropet en utgivning av euroobligationer och en förstärkning av EUs budget, åtgärder som dock är svåra att genomföra, speciellt med kort varsel för att lindra dagens ekonomiska kris.
För att förhindra massarbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet måste den sociala dimensionen prioriteras i den ekonomiska politiken på EU-nivå enligt uppropet Men det hade varit konstruktivt att nämna behovet av en omfattande utbildnings- och arbetsmarknadspolitik för att möta kraven på en omställning av produktionen i coronakrisens kölvatten. I en rapport uttryckte EuroMemo Group nyligen en kritik av den omställningsorienterade arbetsmarknadspolitiken. Rapporten avfärdade politiken som en nordisk variant av ”supply-side economics”. Den förespråkade i stället Hyman Minskys ”job creation programs”, ett doktrinärt och snävt synsätt som även var svårt att försvara innan coronakrisen.
Ett progressivt program för att bekämpa dagens ekonomiska kris och lägga grunden till en återhämtning i EU-området måste bestå av åtgärder på nationell nivå som är ”postkeynesianskt” efterfrågeorienterade och ”nordiskt” utbudsorienterade. Köpkraften måste upprätthållas genom skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare, reformeringar av pensions- och socialförsäkringssystemet- och helikopterpengar. En massiv satsning på utbildning och arbetsmarknadspolitik är nödvändig för att arbetslösa tillfälligt ska kunna ta andra jobb under dagens ekonomiska kris och för att anpassa arbetsmarknaden till en ekonomi utan corona. Skattelättnader för och subventioner till gröna investeringar är andra exempel på en progressiv utbudsekonomi.
Lennart Erixon