by Finansminister Magdalena Andersson underskattar bråddjupet i den ekonomiska nedgången Den senaste månaden har en svagt vikande konjunktur snabbt förbytts i en tvär inbromsning för ekonomin som kommer få förödande konsekvenser för människor, sysselsättning och företag om den tillåts härja fritt. Att regeringen och riksdagspartierna snabbt enats om krispaket för välfärden, arbetslöshetsersättning och företagsstöd visar att det finns en beredskap och förmåga att agera, även över blockgränsen som annars ofta är svår att hitta. Bland annat kunde vi från vänsterhåll trycka på och få brett gehör kring det orimliga med att storföretag som får stöd och permitteringsersättningar samtidigt gör utdelningar till aktieägarna … Den socialdemokratiska regeringen och
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Klas Eklunds ‘Vår ekonomi’ — lärobok med stora brister
Lars Pålsson Syll writes Ekonomisk politik och finanspolitiska ramverk
Lars Pålsson Syll writes NAIRU — a harmful fairy tale
Lars Pålsson Syll writes Isabella Weber on sellers inflation
Finansminister Magdalena Andersson underskattar bråddjupet i den ekonomiska nedgången
Den senaste månaden har en svagt vikande konjunktur snabbt förbytts i en tvär inbromsning för ekonomin som kommer få förödande konsekvenser för människor, sysselsättning och företag om den tillåts härja fritt. Att regeringen och riksdagspartierna snabbt enats om krispaket för välfärden, arbetslöshetsersättning och företagsstöd visar att det finns en beredskap och förmåga att agera, även över blockgränsen som annars ofta är svår att hitta. Bland annat kunde vi från vänsterhåll trycka på och få brett gehör kring det orimliga med att storföretag som får stöd och permitteringsersättningar samtidigt gör utdelningar till aktieägarna …
Den socialdemokratiska regeringen och finansminister Magdalena Andersson tycks underskatta brådskan och bråddjupet i den ekonomiska nedgången. De pågående stödpaketen har allt som oftast och i allt för stor grad handlat om uppskjutande av olika skatter och avgifter, lån mot ränta, uppskjutande av hyror och andra i princip goda men indirekta stöd, som dels verkar omfattas av en försvårande byråkrati, ansökningar och kontroll. Framförallt löser de inte den nu för var dag mycket akuta kris av brist på likviditet, pengar på kontot, för vår små och medelstora företag.
För små och medelstora företag i branscher som tappar stora delar eller hela sin försäljning räcker inte uppskjutna inbetalningar. Resultatet blir det vi ser nu med permitteringar, varsel och konkurser. Priset kommer bli en växande arbetslöshet. Priset kommer betalas av dem längst ner: arbetarklassen. Därför är det ekonomiskt försvarbart att nu använda statsbudgeten för en mycket omfattande överbryggningspolitik även om priset blir en stigande statsskuld. Statsskulden riskerar om denna kris får fortplanta sig, bli vårt allra minsta problem. Därför tror jag det vore klokt att med i stort sett alla tillgängliga medel få skötsamma företag att överleva och övervintra under denna pandemi. Vad som är kvar efter krisen bygger vilken förutsättning vi kommer ha att med finanspolitik, stimulanser och kanske till och med helikopterpengar starta igång ekonomin senare.
För att minimera risken för att ekonomin fullständigt kör fast behövs nu upplyst handling grundad på relevant och realistisk ekonomisk teori.
Ett av de grundläggande feltänken i dagens diskussion om krishantering och budgetunderskott är att man inte skiljer på skuld och skuld. Även om det på makroplanet av nödvändighet är så att skulder och tillgångar balanserar varandra, så är det inte oväsentligt vem som har tillgångarna och vem som har skulderna.
Idag är man fortfarande motvillig att öka de offentliga skulderna eftersom ekonomiska kriser i mångt och mycket fortfarande uppfattas som förorsakad av för mycket skulder. Men det är här fördelningen av skulder kommer in. Om staten i ett läge med risk för skulddeflation och likviditetsfällor ”lånar” pengar för att bygga ut järnvägar, skola och hälsovård, så är ju de samhälleliga kostnaderna för detta minimala eftersom resurserna annars legat oanvända. När hjulen väl börjar snurra kan förhoppningsvis både de offentliga och de privata skulderna betalas av. Och även om detta inte skulle uppnås fullt ut så förbättras det ekonomiska läget därför att låntagare med dåliga balansräkningar ersätts med de som har bättre.