by Den sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. Genom att studera samtliga 30 kommuner med 50–100 000 invånare vill vi illustrera det som är barnens men också lärares, rektorers och kommunala skolförvaltningars vardag runt om i Sverige: en kraftfull segregation … Av totalt 356 högstadieskolor i de 30 studerade kommunerna är 147 (det vill säga fyra av tio) segregerade … Av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar, går 49 procent i friskolor … Enligt såväl internationell som svensk forskning används möjligheten att välja
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Education & School
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Svensk universitetsutbildning — ett skämt!
Lars Pålsson Syll writes Evidensmonstret i svensk skola
Lars Pålsson Syll writes Lärarutbildningarnas haveri
Lars Pålsson Syll writes Mervärdesmått i skolan
Den sociala och etniska segregationen är ett högst konkret problem som märks i våra skolor och på de platser där barnen rör sig och möts – eller inte möts. Därför vill vi i denna rapport visa hur skolsegregationen ser ut på lokal nivå. Genom att studera samtliga 30 kommuner med 50–100 000 invånare vill vi illustrera det som är barnens men också lärares, rektorers och kommunala skolförvaltningars vardag runt om i Sverige: en kraftfull segregation … Av totalt 356 högstadieskolor i de 30 studerade kommunerna är 147 (det vill säga fyra av tio) segregerade … Av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar, går 49 procent i friskolor …
Enligt såväl internationell som svensk forskning används möjligheten att välja skola främst av de mer väletablerade i samhället, vilket i Sverige oftast är svenskfödda personer med högre utbildningsnivå. Denna segregation orsakas vanligen av att mer väletablerade familjer väljer bort skolor och grupper av människor. Även om vi fokuserat på friskolor i denna rapport, är det viktigt att påminna sig om att samma mekanism, att välja bort icke önskvärda skolor och elevgrupper, på samma sätt gör kommunala skolor segregerade … Vår rapport visar att dagens svenska skola verkar i motsatt riktning och förstärker socioekonomiska och kunskapsmässiga skillnader mellan elever – den söndrar och bryter ner mer än den enar och rustar.
Den segregation som det ‘fria’ skolvalet och kommunaliseringen av skolan gett upphov till är i sig illa nog, men följderna vi kan se i samhället av att elever med samma etnisk-socio-ekonomiska bakgrund koncentreras till vissa skolor är ännu mer förödande. Skolresultaten skiljer sig allt mer mellan skolor och elever, och kanske värst av allt, så ökar skillnaderna. Mekanismerna bakom detta är många (uteblivna kamratgruppseffekter, olika resurstilldelning, etc), men efter att själv ha varit ute på skolor under några veckor har yours truly på plats kunnat konstatera att det på flera skolor verkligen står illa till.
Skolan ska vara inkluderande och kompensatorisk. Men så ser det inte ut i verkligheten. Vi lever mer och mer i olika parallellsamhällen med tillhörande parallella skolvärldar. Det kitt som skolan en gång var för att skapa samhörighet och gemenskap finns inte längre. Skolor där majoriteten av elever har annan etnisk-socio-ekonomisk bakgrund än den egna ratas. Man söker sig till skolor där eleverna har samma bakgrund som man själv. Lika söker lika.
Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande om en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar ett mönster där etnicitet och föräldrars utbildningsbakgrund får allt större genomslag på skolresultaten.
Man slås snabbt av att de skolor där man har de största och svåraste problemen har man också påfallande ofta inte de bäst ämnade lärarna. Duktiga lärare söker sig till de mer välfungerande skolorna och ökar på så vis ytterligare segregationens effekter. Detta borde så klart ansvarstagande politiker se till att åtgärda. Det kräver ingen ‘rocket science’ för att räkna ut att man måste göra det mer attraktivt för ‘duktiga’ lärare att arbeta på de ‘svåra’ skolorna (högre lön, mindre undervisningstid, mer tid för planering, etc).
I skollagen borde det ingå som en självklar portalparagraf att skolans huvudmän ska ha skyldighet se till så att skolor har en allsidig etnisk-socio-ekonomisk sammansättning. Så är det inte idag. Och det är en skandal.
Skolan borde vara den fasta punkt i unga människors tillvaro dit de kan komma och – liksom lärare – temporärt dra sig undan familje- och samhällslivets stormar. Skolan borde få vara en ö i en värld full av intensiva förändringar. Vi har alla flera olika identiteter, aspirationer, bakgrunder och drömmar. Men i skolan borde vi mötas som jämlikar. Olika, men jämlika.
Ska skolan kunna katalysera och förändra måste den vara något annat och inte identiskt med sin omgivning. I dagens samhälle måste skolan få fungera som något annorlunda, ett alternativ till de eroderande marknadskrafter som idag hotar samhällsbygget genom att reducera samhällsmedborgare till konsumenter. När inte familjen eller samhället står emot måste skolan kunna stå upp och ta tillvara det uppväxande släktets genuina emancipatoriska intressen
Skolan ska fostra kunskapande medborgare. En skola med religiösa, etniska, eller vinstgivande bevekelsegrunder är ingen bra skola. Skolan ska möta eleverna utifrån vad de kan bli och inte utifrån vad de är.