by Ett företag inom svensk skola har bland annat använt skolpeng för att köpa en våffelstuga i Åre, visar SVT Nyheters granskning. I skolkoncernen Watma har 20 miljoner kronor i koncernbidrag gått från utbildningsverksamhet till moderbolaget under de senaste tre åren. Av summan har 2,8 miljoner därefter gått vidare till dotterbolaget Nordic Leisure, pengar som sedermera delfinansierade ett köp av våffelstugan … Anders Hultin som driver skolkoncernen Watma skriver i ett mejl att det är ägaren själv som disponerar den vinst som uppstår i ett företag. Omni I Sverige år 2023 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Education & School
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Nu är det dags ta farväl av reformpedagogiken
Lars Pålsson Syll writes The Swedish for-profit ‘free’ school disaster
Lars Pålsson Syll writes Friskolorna och betygsinflationen
Lars Pålsson Syll writes Kvantitet framför kvalitet i den högre utbildningen
Ett företag inom svensk skola har bland annat använt skolpeng för att köpa en våffelstuga i Åre, visar SVT Nyheters granskning.
I skolkoncernen Watma har 20 miljoner kronor i koncernbidrag gått från utbildningsverksamhet till moderbolaget under de senaste tre åren. Av summan har 2,8 miljoner därefter gått vidare till dotterbolaget Nordic Leisure, pengar som sedermera delfinansierade ett köp av våffelstugan …
Anders Hultin som driver skolkoncernen Watma skriver i ett mejl att det är ägaren själv som disponerar den vinst som uppstår i ett företag.
I Sverige år 2023 låter vi friskolekoncerner med undermålig verksamhet få plocka ut skyhöga vinster — vinster som den svenska staten gladeligen låter dessa koncerner ta av vår skattefinansierade skolpeng. Dessa smarta välfärdsplundrare har överlag en högre lönsamhet än näringslivet i sin helhet, men när man väl plundrat färdigt lämnar man över problemen och eleverna till den förkättrade offentliga sektorn.
Många är med rätta upprörda och de som är kritiska till privatisering av vård och skola har haft gyllene tillfällen att tydligt och klart tala om att man nu vill se till att undanröja möjligheterna för vinstdrivande bolag att verka inom vård, omsorg och skola.
Men så har inte skett.
Istället har det kommit en jämn ström av tandlösa krav på ökad kontroll, tuffare granskning och inspektioner. När nu privatiseringsvåtdrömmen visar sig vara en mardröm så tror man att just det som man ville bli av med — regelverk och ‘byråkratisk’ tillsyn och kontroll — skulle vara lösningen.
Ett flertal offentliga undersökningar har på senare år visat att det system vi har i Sverige med vinstdrivande skolor leder till att våra skolor blir allt mindre likvärdiga — och att detta i sin tur bidrar till allt sämre resultat. Ska vi råda bot på detta måste vi ha ett skolsystem som inte bygger på ett marknadsmässigt konkurrenstänk där skolor istället för att utbilda främst ägnar sig åt att ragga elever och skolpeng, utan drivs som icke-vinstdrivna verksamheter med kvalitet och ett klart och tydligt samhällsuppdrag och elevernas bästa för ögonen.
Vi vet idag att friskolor driver på olika former av etnisk och social segregation, påfallande ofta har låg lärartäthet och dåliga skolresultat, och i grund och botten sviker resurssvaga elever. Att dessa verksamheter ska premieras med att få plocka ut vinster på våra skattepengar är djupt stötande.
I ett samhälle präglat av jämlikhet, solidaritet och demokrati borde det vara självklart att skattefinansierade skolor inte ska få drivas med vinst, segregation eller religiös indoktrinering som främsta affärsidé!
Beslutet att släppa in vinstdrivande företag i välfärdssektorn har varit ett dyrköpt misstag. Sedan Chile på skolområdet satte stopp för detta för några år sedan är Sverige nu det enda land i världen som accepterar vinstintresse i skattefinansierade skolor. Kan Chile rätta till misstag så borde vi också kunna!
Grundfrågan är inte om skattefinansierade privata företag ska få göra vinstuttag eller om det krävs hårdare tag i form av kontroll och inspektion. Grundfrågan är om det är marknadens och privatiseringarnas logik som ska styra vår skola eller om det ska ske via demokratins och politikens logik. Grundfrågan handlar om skolan ska styras av demokrati och politik eller av marknaden.
Inte nog med att friskolekoncerner lägger beslag på våra skattepengar och tillåts använda dem för att köpa in sig i våffelstugor. För att stärka sina positioner på marknaden väljer friskolor systematiskt ckså att sätta glädjebetyg för att falskeligen ge sken av att det i dessa skolor går ut elever med högre kunskaper än i andra. I friskolekoncernernas värld urholkas betygen för att istället bli ett sätt att fuska till sig fördelar på.
Historiens dom ska falla hård på ansvariga politiker som hänsynslöst och med berått mod låtit offra den en gång så stolta svenska traditionen av att försöka bygga en jämlik skola för alla!
Dessa skojare och fifflare i friskolebranschen har alldeles för länge tillåtits underminera svensk skola. Nu är det dags för politikerna — som aktivt och/eller genom ren flathet har gjort denna skandal möjlig i trettio år — att visa lite samhällsansvar och se till att Sverige blir av med den skamfläck som stavas friskolor.