Thursday , March 28 2024
Home / Lars P. Syll / Nationalekonomins verktyg

Nationalekonomins verktyg

Summary:
I denna nyutkomna bok presenterar Mikael Priks och Jonas Vlachos — professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet — en genomgång av viktiga metoder ekonomer har till sitt förfogande för att göra empiriska analyser av stora och aktuella samhällsfrågor. Med utgångspukt i ekonometriska och statistiska modeller diskuterar man vilka olika identifikationsansatser  som används för att undgå olika former av ‘selektionsbias’ när ekonomer försöker utröna kausala samband/effekter inom områden som exempelvis utbildning, försäkringsväsende, diskriminering på arbetsmarknaden, m m. Presentationen är pedagogisk och — åtminstone för att behandla ett rätt komplicerat område inom forskningsdesign — relativt lättingänglig. Visst kan man som forskare ha kritiska synpunkter både här

Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important:

This could be interesting, too:

Lars Pålsson Syll writes What’s the use of economics?

Lars Pålsson Syll writes Twenty fallacies of modern economics

Lars Pålsson Syll writes Clara Mattei och åtstramningspolitiken

Lars Pålsson Syll writes Methodology — the main problem with mainstream economics

Nationalekonomins verktyg

I denna nyutkomna bok presenterar Mikael Priks och Jonas Vlachos — professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet — en genomgång av viktiga metoder ekonomer har till sitt förfogande för att göra empiriska analyser av stora och aktuella samhällsfrågor. Med utgångspukt i ekonometriska och statistiska modeller diskuterar man vilka olika identifikationsansatser  som används för att undgå olika former av ‘selektionsbias’ när ekonomer försöker utröna kausala samband/effekter inom områden som exempelvis utbildning, försäkringsväsende, diskriminering på arbetsmarknaden, m m.

Presentationen är pedagogisk och — åtminstone för att behandla ett rätt komplicerat område inom forskningsdesign — relativt lättingänglig. Visst kan man som forskare ha kritiska synpunkter både här och där, men här handlar det om att lära ekonomistudenter att ‘krypa’ och då är det kanske inte rättvist att ha invändningar som mer är applicerbara för dem som redan ‘går’.

Jämfört med mycket annat av det som används som läroböcker i nationalekonomi vid våra universitet är boken i förtjänstfull grad befriad från övertro på räckvidden av ‘verktygslådan’. Även efter att vi tänkt till och gjort överlagda val av forskningsdesign och ekonometriska skattningsmetoder kvarstår — inte minst när det handlar om identifikation av kausala relationer — ett stort mått av osäkerhet.

Empiriska studier som testar hypoteser baseras på en teoretisk idé om mekanismerna bakom det samband som undersöks. Dessa mekanismer kan dock sällan undersökas direkt. Även om en studie med en trovärdig idenfikationsstrategi finner att x med största sannolikhet påverkar y kvarstår osäkerhet om exakt varför sambandet finns …

Studier som kan påvisa vilka mekanismer som ligger bakom ett visst resultat är både trovärdigare och mer användbara än studier som bara påvisar en kausal effekt fran x till y. Däremot är det i samhällsvetenskaperna sällan möjligt att nå hela vägen fram vad gäller mekanismerna utan det finns alltid ytterligare steg som inte låter sig studeras. Detta innebär också att det alltid finns osäkerhet kring hur ett visst samband ser ut i olika sammanhang och för olika grupper.

Lars Pålsson Syll
Professor at Malmö University. Primary research interest - the philosophy, history and methodology of economics.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *