by I denna nyutkomna bok presenterar Mikael Priks och Jonas Vlachos — professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet — en genomgång av viktiga metoder ekonomer har till sitt förfogande för att göra empiriska analyser av stora och aktuella samhällsfrågor. Med utgångspukt i ekonometriska och statistiska modeller diskuterar man vilka olika identifikationsansatser som används för att undgå olika former av ‘selektionsbias’ när ekonomer försöker utröna kausala samband/effekter inom områden som exempelvis utbildning, försäkringsväsende, diskriminering på arbetsmarknaden, m m. Presentationen är pedagogisk och — åtminstone för att behandla ett rätt komplicerat område inom forskningsdesign — relativt lättingänglig. Visst kan man som forskare ha kritiska synpunkter både här
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Top 100 Economics Blogs
Lars Pålsson Syll writes Ojämlikhetens apologeter
Lars Pålsson Syll writes Debunking the barter myth
Lars Pålsson Syll writes Money for beginners
I denna nyutkomna bok presenterar Mikael Priks och Jonas Vlachos — professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet — en genomgång av viktiga metoder ekonomer har till sitt förfogande för att göra empiriska analyser av stora och aktuella samhällsfrågor. Med utgångspukt i ekonometriska och statistiska modeller diskuterar man vilka olika identifikationsansatser som används för att undgå olika former av ‘selektionsbias’ när ekonomer försöker utröna kausala samband/effekter inom områden som exempelvis utbildning, försäkringsväsende, diskriminering på arbetsmarknaden, m m.
Presentationen är pedagogisk och — åtminstone för att behandla ett rätt komplicerat område inom forskningsdesign — relativt lättingänglig. Visst kan man som forskare ha kritiska synpunkter både här och där, men här handlar det om att lära ekonomistudenter att ‘krypa’ och då är det kanske inte rättvist att ha invändningar som mer är applicerbara för dem som redan ‘går’.
Jämfört med mycket annat av det som används som läroböcker i nationalekonomi vid våra universitet är boken i förtjänstfull grad befriad från övertro på räckvidden av ‘verktygslådan’. Även efter att vi tänkt till och gjort överlagda val av forskningsdesign och ekonometriska skattningsmetoder kvarstår — inte minst när det handlar om identifikation av kausala relationer — ett stort mått av osäkerhet.
Empiriska studier som testar hypoteser baseras på en teoretisk idé om mekanismerna bakom det samband som undersöks. Dessa mekanismer kan dock sällan undersökas direkt. Även om en studie med en trovärdig idenfikationsstrategi finner att x med största sannolikhet påverkar y kvarstår osäkerhet om exakt varför sambandet finns …
Studier som kan påvisa vilka mekanismer som ligger bakom ett visst resultat är både trovärdigare och mer användbara än studier som bara påvisar en kausal effekt fran x till y. Däremot är det i samhällsvetenskaperna sällan möjligt att nå hela vägen fram vad gäller mekanismerna utan det finns alltid ytterligare steg som inte låter sig studeras. Detta innebär också att det alltid finns osäkerhet kring hur ett visst samband ser ut i olika sammanhang och för olika grupper.