by Stephanie Kelton till Stockholm När tankesmedjan Katalys nu firar tioårsjubileum har man passande nog valt att bjuda in författaren till en av årtiondet största megahit inom ekonomiområdet — Underskottsmyten — Stephanie Kelton. Har ni vägarna förbi Stockholm den 6 maj tycker jag definitivt ni ska lägga ettpar timmar på att besöka ABF-huset! Yours truly har under flera års tid nu frågat sig varför vi i det här landet har begåvats med regeringar som inte vågar satsa kraftfullt på en offensiv finanspolitik och låna mer, inte minst under perioder då vi hade historiskt låga räntor och det var gyllene tillfällen att satsa på investeringar inom infrastruktur, vård, skola och välfärd. Av de återkommande uttalandena i media de senaste veckorna att döma, verkar
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Merijn T. Knibbe writes ´Extra Unordinarily Persistent Large Otput Gaps´ (EU-PLOGs)
Peter Radford writes The Geology of Economics?
Lars Pålsson Syll writes Årets ‘Nobelpris’ i ekonomi — gammal skåpmat!
Lars Pålsson Syll writes Germany’s ‘debt brake’ — a ridiculously bad idea
Stephanie Kelton till Stockholm
När tankesmedjan Katalys nu firar tioårsjubileum har man passande nog valt att bjuda in författaren till en av årtiondet största megahit inom ekonomiområdet — Underskottsmyten — Stephanie Kelton. Har ni vägarna förbi Stockholm den 6 maj tycker jag definitivt ni ska lägga ettpar timmar på att besöka ABF-huset!
Yours truly har under flera års tid nu frågat sig varför vi i det här landet har begåvats med regeringar som inte vågar satsa kraftfullt på en offensiv finanspolitik och låna mer, inte minst under perioder då vi hade historiskt låga räntor och det var gyllene tillfällen att satsa på investeringar inom infrastruktur, vård, skola och välfärd.
Av de återkommande uttalandena i media de senaste veckorna att döma, verkar det tyvärr som om vår nuvarande finansminister, Elisabeth Svantesson, har rejäla kunskapsluckor. Lite ‘functional finance’ och MMT kanske inte skulle skada. Eller varför inte ta och läsa Keltons numera till svenska översatta bok?
Ett lands statsskuld är sällan en orsak till ekonomisk kris, utan snarare ett symtom på en kris som sannolikt blir värre om inte underskotten i de offentliga finanserna får öka.
I stället för att prata om “sparande i ladorna” och att ”värna om statsfinanserna” bör en ansvarsfull regeringen se till att värna om samhällets framtid.
Vad många politiker och mediala så kallade experter inte verkar (vilja) förstå är att det finns en avgörande skillnad mellan privata och offentliga skulder. Om en individ försöker spara och dra ner på sina skulder, så kan det mycket väl vara rationellt. Men om alla försöker göra det, blir följden att efterfrågan sjunker och arbetslösheten riskerar ökar.
En enskild individ måste alltid betala sina skulder. Men en suverän stat med egen valuta kan alltid betala tillbaka sina gamla skulder med nya skulder. Staten är inte en individ. Statliga skulder är inte som privata skulder. En stats skulder är väsentligen en skuld till den själv, till dess medborgare.
En statsskuld är varken bra eller dålig. Den ska vara ett medel att uppnå två övergripande makroekonomiska mål — full sysselsättning och prisstabilitet. Vad som är ‘heligt’ är inte att ha en balanserad budget eller att hålla nere statsskulden. Om idén om ‘sunda’ statsfinanser leder till ökad arbetslöshet och instabila priser borde det vara självklart att den överges. ‘Sunda’ statsfinanser är osunt.
Budgetunderskott är inte Sveriges problem idag. Och att fortsatt prata om att “spara i ladorna” är bara ren dumhet. Som min gamle mentor Sven Grassman uttryckte det: “uppoffringar och återhållen konsumtion leder inte till framsteg.”