Varför är den svenska inflationen så hög? Enligt Elinor Odeberg borde Sverige, precis som en del andra länder, ha agerat mer direkt. Hon tar upp Spanien som ett exempel. – Trots att Spanien hade ett väldigt starkt beroende av rysk energi, till skillnad från Sverige som inte hade någon import av rysk energi att tala om, så har Sverige betydligt högre inflation och högre energipriser. Det beror på att den spanska regeringen valde att sätta pristak och svälja en del av de här kostnaderna så de inte spred sig i resten av ekonomin. – Det visade sig att detta var strategiskt rätt för att förhindra att den här elprischocken utvecklade sig till en fullskalig inflation. I Sverige gjordes enligt Elinor Odeberg i princip ingenting. Istället väntade man på att
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Merijn T. Knibbe writes ´Extra Unordinarily Persistent Large Otput Gaps´ (EU-PLOGs)
Peter Radford writes The Geology of Economics?
Lars Pålsson Syll writes Årets ‘Nobelpris’ i ekonomi — gammal skåpmat!
Lars Pålsson Syll writes Germany’s ‘debt brake’ — a ridiculously bad idea
Varför är den svenska inflationen så hög?
Enligt Elinor Odeberg borde Sverige, precis som en del andra länder, ha agerat mer direkt. Hon tar upp Spanien som ett exempel.
– Trots att Spanien hade ett väldigt starkt beroende av rysk energi, till skillnad från Sverige som inte hade någon import av rysk energi att tala om, så har Sverige betydligt högre inflation och högre energipriser. Det beror på att den spanska regeringen valde att sätta pristak och svälja en del av de här kostnaderna så de inte spred sig i resten av ekonomin.
– Det visade sig att detta var strategiskt rätt för att förhindra att den här elprischocken utvecklade sig till en fullskalig inflation.
I Sverige gjordes enligt Elinor Odeberg i princip ingenting. Istället väntade man på att de höjda priserna skulle leda till att folk konsumerade mindre el, och att efterfrågan och utbud skulle börja matcha varandra. Men uppenbart är att marknadsmekanismerna inte har fungerat.
Istället borde staten i Sverige ha svalt en del av kostnaderna genom regleringar, pristak, indexeringar och liknande snarare än att lägga över allt på hushållen.
Det har också funnits en övertro på centralbankernas kapacitet att få ner inflationen. I princip har alla frågor om prishöjningar hänvisats till Riksbanken, trots att det funnits finanspolitiska verktyg som kunnat hantera situationen. Svenska politiker var fångade, och är fortfarande fångna, i förståelsen att när inflationen är hög så ska penningpolitiken strama åt med högre räntor.
– Den poäng jag vill göra är att höga svenska boräntor inte kommer att lösa en importerad inflation. De här kriserna är inte inom Riksbankens kontroll, säger Elinor Odeberg.