by Dum och dummare i svensk nationalekonomi I Tidningen Näringslivet kunde vi för några år sedan läsa en intervju med ekonomiprofessor Daniel Waldenström, där denne gång på gång bagatelliserade den ökade inkomst- och förmögenhetsklyftan i Sverige under de senaste 40 åren. Enligt Waldenström har efter 00-talet ”inkomstskillnaderna faktiskt inte ökat särskilt mycket alls.” De som påpekar att ojämlikheten de facto ökat kraftigt även de senaste två decennierna, sysslar enligt Waldenström bara med ”politisk propaganda.” Detta är så klart inget annat än oförställd nyliberal marknadsapologetik. Men kanske borde man inte vara så överraskad … Samme Waldenström förde senare i en intervju i DN till torgs idén att den ökade ojämlikheten i vårt land inte är ett så stort
Topics:
Lars Pålsson Syll considers the following as important: Economics
This could be interesting, too:
Lars Pålsson Syll writes Don’t study economics if you’re interested in economics!
Lars Pålsson Syll writes Is democracy mathematically impossible?
Lars Pålsson Syll writes Trickle-up economics
Lars Pålsson Syll writes Die Schuldenbremse — muss das wirklich sein?
Dum och dummare i svensk nationalekonomi
I Tidningen Näringslivet kunde vi för några år sedan läsa en intervju med ekonomiprofessor Daniel Waldenström, där denne gång på gång bagatelliserade den ökade inkomst- och förmögenhetsklyftan i Sverige under de senaste 40 åren. Enligt Waldenström har efter 00-talet ”inkomstskillnaderna faktiskt inte ökat särskilt mycket alls.” De som påpekar att ojämlikheten de facto ökat kraftigt även de senaste två decennierna, sysslar enligt Waldenström bara med ”politisk propaganda.”
Detta är så klart inget annat än oförställd nyliberal marknadsapologetik. Men kanske borde man inte vara så överraskad …
Samme Waldenström förde senare i en intervju i DN till torgs idén att den ökade ojämlikheten i vårt land inte är ett så stort problem eftersom ”i takt med att vi fick upp farten i ekonomin så skapade det förutsättningar för personer med drivkraft och det skapar välstånd.”
Ja, vad ska man säga om denna, med både hängslen och livrem försedda, ekonomistiska ojämlikhetsapologetik?
Inkomstskillnaderna i Sverige har trendmässigt fortsatt öka under fyra decennier. Enligt siffror från SCB har ojämlikhetsmåttet ’Gini-koefficienten,’ som år 2005 låg på 0.27, ökat till 0.33 år 2021. Det är den högsta noteringen sedan mätningarna startade.
Idag har de 10 procent av befolkningen som har högst inkomster lika stor andel av den totala disponibla inkomsten som ungefär de 50 procent av befolkningen som har lägst inkomster.
Denna dystra bild av jämlikheten — i ett land som en gång i tiden var ett föredöme och det mest jämlika landet i världen — späs på ytterligare av data presenterade i rapporter från LO där man kan visa på att den ekonomiska eliten — i LO:s datamaterial omfattande 50 verkställande direktörer på svenska storföretag — har en högre relativinkomst än någonsin tidigare. I genomsnitt ligger direktörernas inkomster på en nivå motsvarande mer än 50 industriarbetarlöner.
När Karl-Bertil Jonsson i Tage Danielssons klassiska julsaga lägger undan några rika människors julklappar och delar ut dem till fattiga brister han i ”respekt för den privata äganderätten,” skrev samme Waldenström tillsammans med Lars Jonung på DN Debatt. Enligt dessa ekonomiprofessorer är det kapitalism och marknadsliberalism som är den ’okände välgöraren’ som gynnat oss alla med “god ekonomisk tillväxt och demokratiska fri- och rättigheter.”
Och detta ankors plask och grodors plums tror dessa herrar att de kan lura i folk.
Trots att båda herrar vet bättre, nämner de inte med ett ord att Sverige under de senaste fyra decennierna är ett av de länder i världen där ökningstakten i ojämlikhet vad avser rikedom och inkomster varit som störst.
Imorse kunde vi i TV4:s morgonsoffa få lyssna på ännu mer grodors plums och ankors plask från herr Waldenström:
Ja vad ska man säga? Ibland säger en bild mer än tusen ord …
